SAMHÄLLETS KÄRNA. NÅGRA BILDER-ARE Ar ONKEL ADAM. () Nej, ser du redan det, att mannen måste vara äldre, att han måste vara en man, då han förenar sig med en flicka, som nyss sluppit ur barnaåldern, bevisar ju att ban i ria s renhet och själskraft bör ha hunnit högre än hans maka., Men, invände Amy, hon förblir dock icke alltid barn; hon blir äldre och får mera erfarenhet, hon också.n Men Amy, under hvilkens ledning? Jo, under mannens ledning blir hon hvad hon är. Att de begge böja sina lynnen efter hvarandra, deri ligger allt det goda och allt det onda af äktenskapet, åror jag; men det är gifvet, att hustrun mäste förut böja sitt lynne efter manftiens, och först sedan måvte han, om några ojemnheter på det sättet icke vilja försvinna, böja äfven sitt.n Minsann., skrattade Amy, sitter icke der en nitton års flicka och håller med sina purpurläppar en föreläsning öfver äktenskapet, som ev gammal professor med kalott i nacken skulle afundas henne... verlden är uppoch nedvänd ... Farväl nu så länge! Jag skall bem och se i mina böcker, så skall jag nog reda mig med er. Med dessa ord knöt hon i största hast på sig hatten, som lilla Ada beskäftigt bjöd henne, nickade och gicks En besynnerlig och ändå så älsklig varelse,, sade prostinnan; men lycklig är hon ej, och kan aldrig bli det. Det ligger ej i hennes lynne att bli lycklig på det manår vi föreställa 088, inföll Ceile; der ligger någonting vildt i hennes lynne, ett arf efter både far och mor, ett olyckligt arf, om man så vill, men minst farligt, () Se Aftonbladet n:r 139, 140, 143—149, 151, 153— 155, 158—161, 164, 168, 169 och 171—189;