Aftonbladet – 6 augusti 1857, sida 2

menat, att vi skola göra våra barn till underverk; utan till menniskor, och hvad minnet ångår, så öfvas det bättre genom samtal och i förening med verkliga tankar, än ensidigt och tanklöst. Carlina bör ej göras till en papgoja, när vi tydligen kunna begripa att Gud ämnat göra efi menniska af henne.n Och dervid blef det. Och såväckte prosten tankar hos sin dotter, och hon kunde tänka; men då tog han fram en bok och sade: Du får veta mer än jag kan söga dig, Carlina, i denna bok; läs den.n . Men så hände det sig, att denna bok var på franska, och Carlina stirrade-förlägen och nyfiken på de kuriösa orden, som hon icke förstod, och så villehon lära sig franska — öch det fick hon. Man kan med lätthet lära sig allt, blott man dermed har ett högre ändamål än just lärandet. . Menniskan vill i: alla riktningar sträfva till ett aflägset, ett oupphinligt mål — det är hennes själs eviga trängtan och behof, och då bör ej.slutmålet-vara något så platt som -litet språkkunskap för. att -göra-sig märkvärdig med i salongen ellet för att undvika att säga utländska ord ragahde; — . Carlina var, oaktadt alla dessa grundfel i en solid uppfostran, en vidja, så smal och mjuk om lifvet; att stadens öfriga söm nystpinnar tillsvarfyade mamseller riktigt förargade sig, och hon hade en sådan mängd kunskaper, att hon — och deri låg ändå ett fel — fann sina jemnårigas sällskap tämligen tråkigt och andefattigt, och icke hade någon annan gradmätare dem emellan, än att den ena var beskedlig, och god; och den andra mizdre beskedlig och god; derss kunskaper kunde hon alldeles icke få reda på, fastän kapten Gullären gaf sig f.n på och notarien på sin