Prins Napoleons resa och Skandinavismen. Efter en kort historisk öfversigt öfver frågan om tronföljden i Danmark yttrar sig författaren på följande sätt om det inbördes förhållandet mellan danskarne och invänarne i hertigdömena: Tyskarne protestera mot tillvaron af:en främmande styrelse. Danskarne begära ingenting bättre, än att derifrån befria dem: Hver och en må hålla sig inom sitt eget hem och vara sin egen herre — sådan är för närvarande det progressiva partietsi Köpenhamn lösen. Framför attivard fastkedjad vid Tyskland föredrager detta parti en förening med Svergs och Norge. Hvad hertigdömena beträffar, så föreslår man. dem.en personel union i stället-för en omöjlig helstat; Konungen af Danmark skall fortfarande vara hertig af Holstein och Lauenburg; dessa båda provinser skola hafva egna statsinrättningar och således blott vara ett bihang. till den danska kronan. Hvad kunna väl hertigdömena mera begära? Art införlifvas med den preussiska monarkien, är dem föga i smaken. För öfrigt skulle Europa icke med blida ögon åse, att Preussen bemäktigade sig: Slesvigs och Holsteins båda ypperliga hamnar. Återstår således frågan om den dynastiska enheten, hvars lösning är en bland de lättaste. Tyskland fordrar af danska tegeringen gfundlagens fevision. Man kan uppfylla -denna önskan, men njed. vilkor att man på samma gång företager: en revision af Londonprotokollet. En grundlag är ej mera okränkbar än en svecessionsordning. Danmark skall modifiera sin konstitution, men Europa måste i utbyte befria det från den presuämp—V VT ARNESEN RENASOVNEN