Aftonbladet – 5 augusti 1857, sida 3

, Joraatsöndringar med Tull eganderaätt mä I de nor) länen medgifvas till ett minimum af tre tuntiland och , 1 i de öfriga länen till två tunnland, samt att fafsön. I dringar för besittning för viss tid, som dock ej får . sträcka sig Öfver 50 år, må medgifvas till ett minimum åf ett kalft tunnland. Afslag å denna punkt påyrkades dels af grefve Lagerbjelke, som ansåg; det I man ej borde vidtaga en förändring, af författnin garne 1853 och 1855 så kort tid efter det de blifvit stiftade, såmt att, i betraktande af de olika förhållandena i olika delsr af vårt land, en gemensam föreskrift för hela landet vore olämplig,,—,dels af grefvarne Ugglas och. Beckfries samt br CavlheimGyllenskjöld, hvilka ansågo en långt sträckt jorda!söndring föranleda lättsinniga äktenskaps ingående bland de fattiga: klasserna, hvilket åter förmodades hafva till påföljd pauperismens: tillväxt . och fattigvårdens deraf härflytande betungande, : För utskottets förslag yttrade sig åter hrr S. Sparre, 8. G. v. Troil och P. R. Tersmeden samt friherrarne J. Ahlströmer och Tersmeden, hvilka erinrade derom, att just möjligheten för den mindre, bemedlade att förskaffa sig.ett eget hem med. ett dertill hörande jordstycke, att för egen: räkping bruka och nyttja, utgjorde den kraftigaste sporre till idoghetoch sparsamhet; på: samma gång som det inomsamhället gåfve en förökad styrka åt det element, hvars fördel ochbista äro aldra närmast förknippade med den lagliga ordningens upprätthållande. Påståer det, att lättheten att förvärfra egen jord uppmuntrade till tidiga och lättsinniga äktenskaps ingående, jsfvades af andra länders erfarenhet, i det t.ex. iEngland, der jorden nästän alldeles icke kan. styckas, de flesta: äktenskapen ingås redan före 20 års ålder, medan i Preussen, der tillfället att. förvärfvasjord är lättare, befolkningen synes: förfara vida: -betänksanmmare vid äktenskaps ingående; hvilket bevisas deraf, att de flesta giftermålen der ingås mellan 30-öch 40 års ålder. Den pruperism, som trycker på vår fattigvård, härleder sig ej från jordafsöndringarpe, och proletärernas. antal förökas icke genom de mindre jordinnebafvarne och deras barn, utan -genom de backstugusittare och. stattorpare hvilka aldeles. icke hafva någon egen jord att bruka och. just derigenom: förfalla till fattigdom och: elände.--De: båda sistnämde talarne önskade dock rättigheten att afI söndra jord utsträckt ännu längre; än utskottet föreslägit, särdeles i grannskapet af städerna, och påyrkade derföre återremiss. Vid votering blef emellertid -punkten afslagen med 33 röster mot 30, som voro för återremiss. Utskottets afstyrkande af en af Lekberg väckt motion i afseende, å afgäldens bestämmande för. aisöndrad jord: m.m. ,bifölls:slutligen utan-diskussions Sammansatta lag--och ekonomintskottets betänkande n:r 28, i avledning af väckt motion om ändring i kongl. brefveniden 9 Febr.) 1802 och 17 Aug. 1804, rörande besutenhet .å hemman i Dalarne; afslogs på yrkande af grefve Lagerbjelke, som ansåg det olämpligt att inkomma med påminnelse i ämnet; då frågan-redan befunne sig under K. M:ts pröfning och vederbörande embetsmyndigheters utlåtande deröfver blifvit inhämtadt. Grefve E; Sparre ansåg deremot påminnelsen väl behöflig, då behofvet af förändrade stadganden vore högst trängande och redat? en tämlig lång tid förflutit sedan ärendet drogs under K. M:ts pröfniog, utan att något resultat deraf vundits. Men grefven ansåg det olämpligt, att ständerna bestämdt påyrka besuterhetens nedsättning till hälften, och förordade han derföre åt rremiss; på det utskottet måtte inkomma med ett förslag till: unds framställning, hvari endast i allmänhet påyrkades nedsättning af de för besutenhet i Dalarne besämde vilkor. Frih. Ahlströmer ifrade för den fattiges, och enkannerligen eckors och barns, rätt att få förblifva i lika tryggad besittning af ärligen förvärfvad jord, som den rike, och förenade hän sig i yrkandet öm återremiss. För bifall talade deremot hr 8. Sparre, som antydde de i högsta grad behjertansvärda och en, snar hjelp tarfvande förhållanden, hvarom, här vore fråga, i det, om nu gällande stadganden fortfarande skola tjena. till. efterlefnad, en. .massa familjer i Dalarne. blifva drifna från hus. och hem, och upplyste hr Sparre. dessutom. aw chefen för Jandtmäteriet,.som blifvit af utskottet hörd, förklarat, det någon rubbning af storskiftesverket: ej skulle komma att ega rum genom den föreslagna nedsättningen 8f besutenhetsvilkoren. Allt detta oaktadt, afslog ståndet, såsom nämdt är, utskottets förslag med 25 röster mot 14, som voro för återremiss. Derpå remitterades till expeditionsutskottet hr Lilliehööks handlagda motion om särskilt skrifvelse till KE. M:t om det för flottans underbefäl m. fl. beviljade dyrtidstillägg för innevarande år: En af.hr:Stjernsvärdi:ett föregående plenum väckt och likaledes bordlagd motion, om en af adeln aflåtande särskild skrifvelse till K. M:t med en anbållan i afseende å krigshofrättens indragning, öfverenstämmande med ridderskapet och adelns från de öfriga stånden skiljaktiga beslut, blef deremo: af ståndet afslagen. Prosteståndet. Till ordinarie ledamot af stätsutskotiet efter biskop Tbhomander, som erhållit kunglig tillåtelee att vara frånvarande under den återstående delen,af riksdagen, utsågs biskop-Annerstedt. Den -derigenom lediga platsen i lagutskottet. fyldes med prosten Millen. Hela förmiddagen : upptogs oför öfrigt af öfverläggping om ståndets enskilta utskotts -pastoralafdelnings memorial n:r 3, i anledning af återremiss af betänkandet n:r 2, rörande förslag till en förbättrad kyrKohandbok. Dervid godkändes det. lydelse af Introitus, som afdelningen föreslagit, genom votering med 23 röster emot 13, som voro för af professor Lindgren och doktor Gumielius förordadt bibehållande af den lydelse, som finnes i 1811 ärs handbok. Under diskussionen förordades den af afdelningen föreslagna lydelsen af dömprostarne. Bring och Knös, lektor Sonden, hofpredikanten Wensioe, prostarne Rundgren. och Ljungdahl samt doktorerna Sandberg och Nordlander, hvaremot särskilta förslag framstäldesaf biskop Björck; domprosten Björling samt prosten Runstön. Efter em diskussion, hvari bisköp Björck, prostarne Lagergren och Melander, doktör Nordlander i. fl. deltog0, äfgjordes genom trennö Voteridkar följände förändrivgar i Afdelningens förslag till absolutionsformel; .nemligen-med 18 röster -mot 15, att ordenvoch nådehungrander skulle utgå,:satnt genom den förseglade sedeln; sedan rösterna utfallit lika; attvörden spå tår herfesJesu Kristi befallning. skölle tilläggas. Afdelningens -förslåg till ihlediidg till brudvigseln, godkändes gerom votering med 26 röster mot 7, som voro för. ett af professor Lindgren väckt förslag om ändring äf ofden: Denna stiftelse är helig; heliga äro dess förbindelser, heliga dess ändamåln, till: Denna stiftelse är helig såväl till förbindelser som ändamål. f i I afseende på innehållet afden skrifvelsöj söm borde till KE. M:t afgå, beslöt ståndet slätligett genom votering: med 21 röster mot 9,, att antaga. följande af prosten Ljungdahl. framstälda förmedlingsförslag : patt med framläggande af de beslat; som blifvit). fattade, presteståndet i underdånighet tillkännagifver, att beträffande kap. 2, 4,:6, 7, 9—14 besluten varit nästan enhälliga, att beträffånde 3, 5 och 8 kap. sats er rent iän an mT frn st a era pennan? Hvarje liten bit Vers är för en jvinna ett litet litterärt barn, Kenne lika kärt om om det vore riktigt stort. .och fullvuxet. örskarlen åter är det öett-lappri, som haniej vårdar sig att taga notis om. Men -— detta ir min lilla filosofi öfver qvinnan; erhållen senom egha iakttagelser, direkta experimenter ch således praktiskt tillförlitliga. Jo-huy se-herrarne; :komimer jag ihåg) att navister Janson allddlie öst a SI 3