rö tre? ag JIGL WIR TOT VARVADE ers vJ går yn MUD öfvad röst, samt tycktes tämligen ledigt JÖr sig -på scenen. Mil Wigström vann förtjen bifall i Minas rol och blef efter styckets slu framropad, då hon framträdde med hr Alm 15f vid handen. LITTERATUR. 1. Bibliotek i Populär Naturkunnighet. 1. Jor den. Illustrerade vaturbilder af G. Scheutz Stockholm, Hellstens förlag 1857. 2. Verldsbygnaden. Enillustrerad Handbok fö: alla samhällsklasser. Efter Blanc:s Handbuct des Wissenswirdigsten c. Öfversatt och bearbetad af G. Thomee. Stockholm 1857 Till båda . dessa arbeten. lyckönska vi der delen af svenska allmänheten, som är vis nog att egna sina från näringsomsorger och öfriga åligganden lediga stunder åt nyttig läs ning, .i stället för att förstöra dem på dobbel och rummel eller i. ett societetslif, hvilket i den öfverdrift, hvari det ofta njutes, icke kan vara annat än andefattigt och tomt, då det ju i sådant fall stjäl bort större delen af den tid ocksde krafter; som borde användas till at! ena allvarligt studerande rikta själen och öja sinnet. ; Med hänsigt till en så herrlig lektyr, som i de ofvan anmälda verken loivas oss, vaknar med förökad kraft den önskan, hvilken vid. utkommandet af. goda, populärt .vetenskapliga arbeten alltid hos oss uppstått, den nemligen, satt en så.stor del af svenska allmänheten s .m möjligt måtte. blifva — läsare; men icke i den ensidiga och, vi tveka ej att säga så, råa meningen, som skulle endast religiösa, skrifter förtjena läsas, — hvilken ensidighet. karakteriserar den pietistiske läsaren, — utan läsare i den högre, sanna och rationella meningen, att man finner en innerlig njutning i läsningen af goda, bildande arbeten, de må röra. hvilket ämne som hel:t, samt att man räknar det såsom en bland de väsentligaste delarne af sin lycka, att från verldsbestyren och umgängeslifvet kunna undanrycka åtminstone några stunder, för att odeladt egna dem åt själens bildning gerom studier. Vi räkna det såsom ett af de nationallyten, som ännu vidlåda oss, att den stora allmänheten föga förstår sig på studier; utån anser dem tillkomma endast de studerande och lärde. Följden af denna villfarelse är den, att mängden af våra landsmän, hvilka ej äro studerande till yrket, icke förstå sig på och knappast tro sig böra öfva någon annan läsning, än den för tidsfördrif, hvartill naturligtvis endast den lättaste lektyren passar. Denna består nu hufvudsakligast i romaner, tidningar och religiösa skrifter. Vi förkasta visst icke oinskränkt någotdera af dessa trenne slags lektyr; men vi anse den ideliga sysselsättningen med dessa lättsmälta pietistiska skrifter, hvaraf vår bokpress öfverflödar, nära nog lika mycket motverka en sann bildning, som ideligt tidningseller romanläsande, emedan äfven om den pietistiska läsningen gäller, att den, uteslutande öfvad, är. ett latmansgöra, ett blott tidsfördrif, visserligen ädlare än månget annat, men dock med hänsigt till sann sjelfuppfostran skadligt, såsom endast öfvande känsloförmågan, men föga eller allsicke stärkande förståndet och riktande minnet. Om ett bland menniskans företräden framför djuren är begäret efter kunskap angående den verld, hvari hon lefver; om det således är djuriskt att icke, såvidt man har tid, öka sin kunskap om menniskan och verlden, så blir pietisten i samma mån mera ett religiöst djur, än eh menniska, som han löper bort och. nöter bort på konventiklar och läsareskrifter all den tid, hvaraf han vore skyldig sin menskliga bestämmelse att använda någon del åtminstone till att höja sig ur den råhet och okunnighet; uti hvilken han oftast lefver om naturens äfven mest vanliga :fenomener och. den politiska historiens mest vigtiga och minnesvärda fakta: Ingen; som ej är utlefvad, är för gammal för att. börja studera. Må tiden dertill. vara eldrig så knapp; en halftimma. om dagen, med kraft använd, föratt förstå och lära sig, vore det ock endast en sida af en populärt vetenskaplig skrift, gifver, år lagdt. till är, ett ganska aktningsvärdt vetande. Må man blott lägga bort den så allmänna fördomen, att man, såsom olärd, icke bör: läsa annat än hvad man kan förstå äfven halfsofvande. Af så lättsmält natur kan en vetenskaplig skrift aldrig vara ; äfven om densär populär, förutsätter den dock i sin egenskap af vetenskaplig, att läsaren vill anstränga sin tankeförsaa NN ad TS RE