Aftonbladet – 5 augusti 1857, sida 2

sDör var icke fråga öm emancipation der, endast att få gyllene. bojor. Bildning -kunde-hon icke få hemma, men lyckan vär dem gunstig. 3 Här i staden bodde den tiden, ja boddep, fastän det ordet: väl icke är deträtta — höll till — en sig så kallande baroh Maurer, gift med: en äfventyrerska af första slaget, Han var född-Gud vet hvar,. men tysk, som man kunde höra af uttalet; han påstod att han för dewagögisehe Umtriebe måst fly från Jena; men. jag: tror. att det var för björnar, det är ett gement slägte; värre än alla polisministrar; att inte ha penningar är en sak, som revolutionerar hela: verlden mot oss. Den der baton von Maurer hade-af alla sina gods, som han omtälsde, intet mera qvar än en signetring med en Kel Kop hälfva lejon, afskurna armar och en tegelstensmur i midtelskölden; samt fem -bjelmar-uppöfver: För öfrigt lefde det frihefrliga herrskapet på att hålla en sorts pension, der flickor fingo Jöra sig dygd och god seder under en äfvenfyrerskas ledning samt språken af baron sjelf; som nätt. och jemt kunde tyska; men af en ganska miislyckad art — — ingen Kögtyska. Några trodde, att baron varit bandlande, andra -att: han varit uppbördsman och kommit på balans och så vidare. Han förmälde sig med en flicka, som hade haft så många äfventyr och så ofta bytt om karakter och stånd, att man ej riktigt Visste hvarifrån hon var. Hon lär dock varit borgaredotter. Dit sattes nu lilla Helena i pension, och tornväktarens kostade ut allt hvad de hade på det vackra barnet. Der hemma: sutto far och mor och doppade kokt potates i saltlake, och gubben upphörde att röka tobak och gumman att snusa; blott för-att kunna betala baronens för den finä bildnifigen och kläda den lilla dockan fint och grant som en fröken.