Aftonbladet – 3 augusti 1857, sida 3

RIKSDAGEN. LÖRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet och adeln biföll utan någon diskussion bevillningsutskottets memorial .n:o 14, med förslag : till voteringspropositioner i anledning af riksståndens olika beslut i afseende å ifrågastälda förändringar i föreskrifterna om allmänna bevilningens utgörande. Derefter föredrogs samma utskotts utlåtsnde nr 15, i anledning af dels gjorda anmärkningar emot vissa delar, dels ock riksståndens skiljaktiga beslut i afseende å andra delar af betänkandet n:r 8, angående ifrågastälda förändringar i föreskrifterna om stämplade pappersafgiftens utgörande, och blefvo utskottets yttränden i detta utlåtande dels bifallna dels lagda till handlingarna, med undantag erdast af utskottets inbjudning till adeln och borgareståndet att förena sig om de båda andra ståndens beslut i afsende å det af utskottet i 4 7 föreslagna stadgande att jemte fattiga äfven obemedladen skulle vara -befriade från skyldigheten att kartera vissa till K. M:t ingifna handliogar m. m. Denna inbjudning afslogs, på yrkande af hr Carleson. evillnings-, och ekonomiutskottets memorial n:r 6, i anledning ef riksståndens olika beslut, angående vilkoren för bränvinstillverkning, bifölls utan dikussion. Af lagoch ekonomiutskottets betänkande n:r 27, i anledning af väckta motioner rörande hemmansklyfning och jordafsöndring, bifölls utan diskussion den första punkten, som afstyrker hvad motionärerna yrkat dels i fråga om medgifvande af en obegränsad hemmansklyfning, dels om ändring af de i kongl. förordningen den 19 Nov. 1827 förekommande föreskrifter om besutenhet, såsom vilkor för hemmansklyfning. Angående den följande punkten, afstyrkande motionärernas yrkande om upphäfvande af kongl. förordningarne den 13 Juli 1853 och 20 Juli 1855, så vidt dessa författningar afse hemmansklyfning, uppstod deremot en diskussion, hvilken, jemte den slutligen om samma punkt anstälda votering, upptog hela den återstående delen af detta plenum. Öfverlöggningarne i ämnet öppnades af br Dalman, som lät uppläsa den af hr Hasselrot afgifna reservationen och yrkade ståndets bifall på det i nämde reservation upptagna förslag, att ständerna måtte hos K. M:t anhålla, att förordningen af den 13 Juli 1853 och kungörelsen af den 20 Juli 1855, som i nämde förordning gör ändringar, måtte i de delar, som afse hemmansklyfniovgen, till all kraft och verkan varda upphäfna; påpekande talaren dessutom de motsägelser, som utskottet låtit komma sig till last, dels i åberopandet af 1827 års :förordning, som på ett ställe prisas, på ett anvat ogillas, dels i hvad som rörde -besutenhet, hvilken utskottet ansett vara obehöflig vid jordafsöndring, men öundgenglig vid hemmansklyfoing, ehuru mellan besittningen af jord på grund af ena eller andra åtkomstsättet icke förefunnes någon annan skilnad än en blott öch bart kameral. Grefve E. Sparre tog sig anledning af detta sista yttrande att vidlyftigt utveckla skilnaden mellan te ———— em TRA RR