Bref från Amy von Rauch till Ernst Wilhelm. Ålskade Ernst! Hä från alla band, som förut bundit mig, ge Jag till dig och tackar dig hjertligt Nå e bref Jag genom din mormor fått. Jag sänder dig här några papper, som du skall aan EN sedan du Jäst dem, fall då i bjertligen ra du får der a Se rv Å . u se hädanefter ega allt gemensamt; du skall vara min vän, mitt stöd, mitt alit. Ingen enda sträng i min själ har blifvit omstämd mot fordom. Som jag förut älskade dig älskar jag dig än, ty i min tillgifvenhet läg alltid någonting heligare och bättre, än hvad folket vanligen kallar kärlek. Lycklig jag, att jag utan samvetsförebråelse, utan farhåga och utan ånger, kan sluta mig till ditt bröst, i hvilket ett modigt, ett manligt hjerta klappar. Du har verkligen svårt, älskade Ernst, att gissa med hvad jag för närvarande sysselsätter mig. Du gissar musik? —nej — rita? — nej — läsning? — nej — brodera eller sy? — nej! — nej, bäste Ernst, ingenting af allt det der. S at På bordet framför mig ligger en stor griffeltafla, och strax bredvid en lång inbunden