Aftonbladet – 30 juli 1857, sida 3

på den österrikiska politiken uti Italiön, hvilken spekulerade på att hålla de frisinnade i schack genom socialistiska stämplingar, och derigenom nödga dem att sluta sig till den österrikiska regeringen, för att vara betryggade most hvarje dylik rörelse. De österrikiska tidningarne hafva äfven så ofta antydt denna sistnämde utgång, att detisanning vore dåraktigt at. räcka handen till dess förverkligande. Den mazzinistiske medlaren kunde ej få något annat besked och måste efter några dagar med oförrättadt ärende lemna staden, emedan den österrikiska polisen syntes vilja lägga sig i saken. Då denna utgång af den mazzinistiska beskickningen blef bekant för en af partiets bufvudledare, skall han hafva yttrat, att några få års närmare beröring med Piemont hade förstört aila de goda anlag till revolution, som det 33-åriga öst rrikiska herraväldet utsått i Lombardiet. Genom des.a förhandlingar och yttranden är öfre Italiens poiitiska ståndpunkt ganska noga karakteriserad. Några veckor före de upproriska rörelserna i Italien spriddes i konungariket Neapel en muratistisk proklamation, hvars början medlelas i en korrespondens från Neapel till Gazette de Lyon, och lyder som följer: Till de Båda Siciliernas folk! Konung Joachim hade lofvat eder en konstitution, värdig århundradet och eder sjelfve, samt hade till iess förberedande kallat alla dem, hvilka allvarligt begrundat sitt fäderneslands intressen. Men den dag. då en tanke uppstår, ser icke alltid dess bringande till verkställighet. Profeterna föregå Messias, Det är sakernas naturliga gåog, att utförandet af de föregående generationernes planer förbehålles de efterföljande. För närvarande hafva förhållandena tillräckligt förändrat sig, för att verkliggöra lenna högtidliga p!an: sonen skall uppfylla hvad fadren lofvat. Ett genom allmänna val tillkommet nationalparlament skall lägga grundstenen till denna århundradet och eder värdiga konstitution. I skolen utnjuta sann frihet, icke en utsväfvande och skrymtande, utan en så vidsträckt frihet, att ingen annan stat har dess like. Nationalsoldater! Fäderneslandets öde hvilar i edra händer. Derefter följa de skarpaste utfall mot konungen af Neapel. Konung Ferdinand af Neapel har med hela sin familj begifvit sig från Gaöta till ön Ischia, för att der begagna hafsbaden. Uti Livorno hade de konstitutionelle haft för afsigt att utnämna en deputation, som skulle få i uppdrag att förklara regeringen, att det konstitutionella partiet har afsky för de meazzinistiska stämpingarne, men att man tillika önskar det konstitutionella statsskickets återinförande. Polisen hade fått spaning på detta förebafvande, och guvernören Bargagli bar förekommit de konstitutionelle reformvännerna med stor skicklighet. Han tackade den goda staden Livorzo för de förträffliga tänkesätt den hyser, . men bad tillika att man måtte afbilla sig ifrån hvarje offentlig opinionsyttring, emedan ett dylikt steg vore olagligt och ban följaktligen skulle se s:g nödsakad att använda militärisk makt. JONISKA ÖARNE. Den jäsning bland befolkningen på Joniska öarne, hvilken för ett par dagar sedan omtalades i en oss tillhandakommen telegrafdepesch, synes först ha gifvit sig luft inom joniska parlamentet med anledning af ett utspridt rykte, att en petition blifvit ingifven med begäran att Korfu måtte förvandlas till en britisk koloni, d..v. s. skilja ön från Joniska republiken och ställa densamma omedelbart under britiska kronans välde. Frågan härom kom till tals i sessionen den 2 Juli, och ehuru det. sedermera visat sig, att någor sådan petition icke finnes till, gaf blotta omnämnardet af ryktet uti kammaren anledning ull en Jarmande patriotisk demonstration. Deputeraden Arvilanachi betecknade petitionens ändamål såsom en afgrundsplan, och då deputeraden Lombardo förklarade, att det finnes på Joniska ösarne ivgen sjil, som icke vid blotta tanken derpå uppfylles med afsky. upprepade flera röster: Nej, ingen enda själl, pHvarje jonier,, fort or talaren, pär icke blott beredd att uppbjuda hvarje medel för att motverka förslagets verkställande, utan äfven aft med en i sitt eget blod döppad penna förklara, att föreningen med Grekland utgör vår enda önskan och vår enda begäran. Härvid este sig presidenten och -med honom alla värvarande under entusiastiska rop af: Ja, så ir det! — Vi vilja derfören fortfor talaren, bevisa utländningen, att vi icke önska nå sonting så lifligt som att blifva qvitt hane seskydd. Kammaren utnämde derpå ett indergökningsutskott , hvarpå . deputeraden uombardo utropade: PVi ha i dag enbälligt terat vår rtuppaständelad såsom nation. I inderskrifven m:d edert blod unionen ed irekland. Hvem vågar nu påstå, att utländingen kan finna något slags understöd på essa öar? Och generaladvokaten anmärkte lutligen; PVi äro en grekisk oafbängig stat, kasom konungariket Grekland; enda skilnaen består blott deri, att vi stå under briskt beskydd; afgörandet af frågan, när er örening med. Greklahd: cch hela nationer kall ega rum, måste: öfverlemnas åt tiden och mständigheterna.n TURKIET. Från Konstantinopel skrifves den 15 den: es, att hr Thouvenel vägrat ingå på Porten: rslag att på nytt sammankalla en kc.nferen; sändebuden, samt förklarat Redschid pa ha, att Porten bäst kunde och borde afelpa hans besvär genom att noggrant ef. rlefva pariserfördraget. PERSIEN. i Underrättelser från Konstantinopel af der . dennes bekräfta, att Mohammera blifvit llkomligt utrymdt af de engelska trupperna. mt att dessa skola ligga qvar i Buschir, til ss Herat i November blifvit utrymdt af r8erDa. De engelska expeditionstruppern2, som vid Iitågets början utgjorde 5500 man, lära nb oo asvAmANEM ATT 411 ARAR ann. TT 4 oo Kd ÅL AL JT a SI ÅA RR