Aftonbladet – 29 juli 1857, sida 3

ken presteoch borgar: stånden beslutat, bör ega rum eller icke; 7:o huruvida nu stadgade grunder för uppskattning-af fastighet å landet böra förblifva oförändrade, eller, på sätt borgareståndet beslutat, sista försäljningsprig vid hvarje taxering bör tagas till gruhd för uppskattningsvärde å fast egexdom på landet; 8:0 röraude affattningen af ortalaren i rikets ständers underd. skrifvelse, om upprättsnde äf försleg tili bevillningens fördelning och utgörande, att rikets näst sammanträdandeständer föreläggas.3 I AT sammansatta bevillnings-,1lagoch ekonomiutskottet. i N:r 6: Memorial, i-anledning af riksståndens olika beslut, angående vilkoren för bränvinstillverkning, hvarvid utskottet ineddelar vid 2S, att, sedan borgarestindet. sntegit utskottets förslag om bränvingtillverkningstidens bestämmane ifrån den 15 :Ok:bdber till den -15 december, denna reglementariska fråga sJundg förfallit; likasom de olika besluten vid 1215 saint 70 1 mom. -Beträflände åter bränvinsskatter., uppställer utskottet voteringspropositioner: 1:o burhvida afgiften för bränvinstillverkning bör utgå måd 60 öre riksmynt för hvarje kanna eller, senligt :bobdesiåndets beslut; med. , endast .50 öre riksmynt för kannan; 2:0 huruvida vid bränvinstillverkniog i mibdre brävnerier redskapens afverkningsförmåga under dygn bör beräknas till två gånger pannerymden, då redskap. utan mäskvärmare anvindes, och till ett mid en tredjedel derutöfver förhöjdt belopp, eller 23, gånger pannerymden, då redskap mea mäskvärmarte begagnas, eller om, enligt bondeståndets beslut, vid bränvinstillverkoiog i mindre brännerier -redskapens aiverkoingförmåga under dygn bör beräknas till 1, gin: panvans fymd för redskap utan maåskvärm:te och ivå gåpger pannerymden för redskap med såddn inrättning: i DAGENS PLENA, Ridderskapet och adeln. Friherre C. J..Bonde, som isförra: veckan utsåg att deltaga i siatsrevisionen, afsade sig i dagens pleaum detta uppdrag, till följd hvaraf nytt val utsattes till om lördag. i Derefter föredrogos statsuiskottets utlåtanden n:ris 81—95, för hvilkas innebåll finnes redogjordt i Aftonbladet n:r 168 för sistlidne fredag och np:r 171 för förliden gårdsg; och blefyo alla dessa betänkanden af ståndet bifallna utan ått någon enda ledamot dervid begärde ordet, hvarpå, sedan några nyinkorbns betänkanden, bland hvilka befann sig det, som innehåller de af statsutskottet uppgjorda voteringspropdsitionerna i jernvägsfrägan, blifvit bordlagda, ståndet åtskildes redan kl. !,; till 12 f. m. i : f Presteständet. i Af statsutskottets utlåtande n:r 81, i anledning at återremisser å det s. k. principbetänkandet, bifölls monn: d), hvaremöt ståndet på syrkande af prosteb Berlin beslöt att uppskjuta behandlingen af mom: å) och f), tills statsregleringen blifvit uppgjord. j Samma utskotts utlåtanden n:r 83, tillstyrkande statsbidrag och Jåneunderstöd åt staden Eksjö samt nD:ris 84—95 (se gårdagens Aftönblad) biföllos utah någon diskusion åf synnerlig vigt. I Ståndets: enskilta utskotts lagafdelnings utlåtande ner 3; hvari: afdelbingen tillstyrker en even skrifvelse till Kongl. Maj:t. med anhållan att Kongl. Meaj:t täcktes bereda erättning åt-pastor i Södertelge för förlorade 36 tunnor vederlag, bifölls. Under d skusionen härom förordädes utskottets förslag biskop Annerstedt, domprosten Knös samt prosten Mil len, hvaremot kyrkoberden Schönbeck, doktor fandöerk och komminister Beckman yrkade afslag hufvudsak! ligen på grund deraf, att denna fråga blifvit behand lad och afdömd vid alla domstolsinsfanser. Samma fråga väcktes vid 1848 års riksdag, men afslogs då af alla 4 stånden. Prosten Lagergren väckte förslag att inom ståndet skulle göras en insamling till förmån för .den evangelisk-luterska kyrkan i Paris, saml att i cleri comitialis cirkulär skulle införas en upp: maning till biskopar och konsistorier att föranstalta dylika insamlingar inom de särskilta stiften. Dett förslag understöddes af biskop Fahlcrantz och bifölls af ståndet. Doktor Sandberg väckte fråga om en anmodan till bevillningsutskottet att, förrän tulltaxan företages till förnyad behandling, uti särskilt betänkande under: ställa ständernas pröfoing och afgörande, buruvidå argiften till handelsoch sjöfartsfonden samt stär dernas enskilta tolag skola ipberäknas uti tullsatserna eller icke, hvilken framställning på prosten Melens m. fl. begäran bordlades. i Borgareståndet. Vid föredragning af allmänna besvärs-och sko: nomiutskottets betänkande angående kristendomsund ervispingens besörjande i folkskolorna och i församlingen yrkade hrs Bodell och Hasselroth att bei tänkandet måtte återremitterås. Hr Stenqvist anför de att, då man tager i betraktande folkskolelärarnes låga bildningsgrad, och att någon annan lärobok ej finnes, den fin befintliga borde begagnas, samt biföll utskottets hemställan. Efter omröstning återremitterades betänkandet med 25 nej mot 14 ja. Emot samma utskotts betänkande rörande handels ordningen den 22 December 1846 reserverade sig br Muren, med åberopande af sina förut anförda : skäl, och erinrade om: Gustaf III:s försök ätt inskränka handelsfriheten. Hr Böman ansåg mera farligt att utsträcka handelsän handtverksfriheten, och att den overksamma örlogsflottsn borde från utandet hämta rudimaterier, för att slippa anlita grossnandläre och låta dem förtjena. Hr Bodell sökte idagalägga, att genom. den alltför mycket. utsträckta: väringsfribeten lärgossen ville agera mästare. och ar : veta blott 3 dagar i veckan, samt att arbetslönerne! lerigenom stegrats. Hr Bodell yrkade, attund. skrifrelse, skulle afgå till Kongl. Maj:t, med arhållan om! illsättände af en komi:t för utarbetande af förslag. Jtskottets betänkande bifölls I afseende på 4 2. nom. 3 yrkade hr Bodell den ändring, att handel kulle tillåtas å de ställen på landet, hvarest jernägsstationer komma att anläggas. Efter votering ifölls. utskottets betänkande med 25 ja mot 15 nej. ; bifölls, 6.5 I mom. gillades af hr Thomee med. n föräcdring, hvari hrr Brinck, Murn och Stolpe 1 nstämde. . Med 21 nej mot-20 ja beslöts, art und. krifvelse skulle afgå till Kongl. Maj:t: Bondeståndet. Statsuttkottets utlåtande n:r 83, angående begärda tatsbidrag för ny tomtregleriog och nya byggnader: ippförande inom den sisilidet år afbrunna del af Eksjö, föranledde en diskussion, hvarunder Anders Prsson frånÖrebro län; Per Erik Andersson och jstman, utan att motsätta sig bifall, talade för uppkof med beslutet och ef framställning till statsutskottet om erhållsnde af en uppgift. på hvilka biråg såsom lån. eiler understöd för byggnader, odingsföretag. m. m. dylikt vid denna riksdag. blifvit öreslagna, och att dermed äfven om möjligt måtte neddelas enförslagsvis uppgjord redogörelse för vilka medelisom kunde vara att tillgå till dessa anpråks fyllande: Anders Persson ansåg det nemliger ara rätta äronhlicket att infardra cådaens nAnYwonin.