ett -evigt beroende, som tvingar den arma flickan fram till kullerstolen med en menniska, som hon hvsrken aktar eller älskar. Äktenskapet är för henne en befrielse ur träldomen, ett försök att på konstitutionens väg blifva lagbundet fri, men dock fri; ty emellan ett par makar finnes ändå alltid ett sorts fördrag, ett skifte mellan ömsesidiga rättigheter och plikter. Det är af detta skäl så många äktenskap ingås utan tycke, i hvilka kärleken och förtroendet fill en början redan förtvina och sällan ta sig till full växtlighet, under det att de få, bleka bladen få sig en bjert målad stege af konveniensen att klättra i böjden på. Ceciles öde var det vanliga för fattiga flickor, som händelsen eller anlaget gifvit hvad wan kallar bildning. Der finnes icke mera än en väg; nemligen den att bli lärarinna eller sällskapsfruntimmer. I hvilken af dessa ställnivgar hön kömmer, måste hon vara viljelös, ett böjligt verktyg för sitt husbondefolks fördomar: och nycker. Dessa må då vara så oskyldiga som helst, tryckande bli de ändå, och genom denna ställning få en mängd lärarinnor denha egna prägel, som så ofta varit föremål för gäckeriet. Hvilka ivre hårda strider har dock ej den arma, fattiga flickan fått genomgå, innan hon till sitt lynne blifvit så förstämd, som hon ofta ör! Hon är missnöjd med allt, derföre att ingenting är hennes; hon är kantig mot dem, som nalkas henne, för att få någon ersättning för den Bödtvungna böjligheten under fruns vilja hon dagligen måste antaga, och vill gerna gifta sig — detta begrinas aldramett, och dock skrattar man icke åt fången, som i åratal tänker på att fly urföfigdset. Det är alldeles samma känsla, samma fel, öm det vore något. Guvernanten vill ej utån en hård kamp låta fängsla sig af dö lagar, hvarmed våra seder omgifvit