tehtö mikatne emellan. Med f8: ord;-lillå Cacile, husträn är till förattgöra trefligt åt sin man och husbålla med stumparne så att det räcker till. Men, du trelltbra ändå, Ceoile, — jag ärvintesond — -det var-f-nstill, otur jag i går hade hosTörnboms; vi-spelade-—hm — femtiosex riksdaler på qvällen — åbja, Törnbom, ösa inte heller marknaden, för han förlorade nittiotvå :iksdaler — de. äro inte snytna ur näsan-de pengarne — och man måste huskålla väl för att ha råd kosta ut så tycket på sina nöjen. Detta var nw inledningen, och allt det andra var sig likt, Måsarp hade, också. denna stämpel -af sparsamhet och skryt, som utmärkte egaren. Der fans ej ett enda rum, som var sådant: Cecile önskat: det, hemtrefligt, I nedra våningen vorovrummen. låga. och illa möblerade; Möblerna i den lillarsalen voro gamla; ofantligt tunga-stolar; arfrpjeser. med lösa: dynory: två! gråblå -och tunga slagbord och en gammal skänk, i-hvilken fältkamrern bade fri tillgång, då hån så der emellan målen. ville ta sig en smörgås med potkes. Pö ena sidan var sängkammaren med en gustafviansk säng med urblekt omhänge, en byrå med klaff åt frun, två bord, en gammal grönglaserad kakelugn och annat, som kunde gifva rummet utseende af ett objelpligt skräprums vidare kontoret, der fältkamrern residerade, ett rum med omålade hyllor och grå PaPperstapeter, tobakrask i ena hörnet, två pir stoler på väggen, med en illa prentad inskrift fästad uppöfver och innebållande ordet: Laddade; en kista vid dörren för sämre folk att sitta på och ett par stolar för bättre folk, som tittade in. Nedra våningen var den ekonomiska afdelningen, men: en trappaledde uppför till öfra våningen. Der var prakten åter allt för skärande; dyrbara be dyrbara mattor, dyrbara öymodiga möbler, trymåer,