Aftonbladet – 27 juli 1857, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. — Från Paris skrifves under den 8 Juni: Vi hafva hör en ordentligen tropisk värme,: som förjamar all verksamhet, gör all tankens energi omöjlig. I går försäkrade en arabhöfding mig, att Afrikas sol är vida mindre outbärdlig än den parisiska, detta af det skäl, att man i Afrika skyddar sig mot solen sä vidt möjligt är, medan raka motsatsen eger rum här. Så stegras t. ex. hettan ytterligare derigenom, att just nu de af å!der mörknade busen renskrapas eller kalkslås; solstrålarne kastas tillbaka från de hvita väggarna och falla på våra mörka kläder, af hvilka de absorberäs. Vi göra allt för att få Apollos glödande pilar så fruktansvärda som möjligt. Vi nyttja svartlackerade stöflor. svarta rockar och bära på hufvudet en svart skorsten; i den qväfvande hettan förfriskas vi med damm och kalkpuder. I vår upplysta tid, som redan brutit halsen af mången tusenarig fördom, har ändock ingen mod. att införa en mer rationel klädebonad, i synnerhet en förnuftigare hufvudbetäckning. Den modigsste man, som med kall blod störtar sig i de fruktansvärdaste faror och leende ser döden i ansigtet, underkastar sig ändock skräddarens och hattmakarens tyranbiska lagar. Att i regnväder nyttja paraply, är i bvarenda vrå af Europa ett bruk, mot hvilket ingenting invändes; men den, som vill nyttja psrasoll på en het sommardag, den skulle göra sig löjlig. Icke desto mindre är det vida obehbagligare. att utsätta sig för solstrålärne än för regnet. Dameyha, hvilka vi uti vår blygsamhet kalla för det svaga könet, hafva i detta afseende mera mod än vi. Intet gyckel, ingen sottis från karlarnes sida kan afhölla dem från att i toilettaffårer utöfra sin autonomi, och ehuru Adams söner från Don till Ebro, från Torneå till Palermo uppträda emot krinolinen, hafva likväl alla angrepp mot dessa framskjutna fästen befunnits gagnlösa. — Den mest berömde och derjemte den lyckligaste bland alla charlataner i Paris, den i hela Frankrike bekante blyertspennförsäljaren Mepngin, har nyligen aflidit i Paris. Han efterlemnade en förmögenhet om 400,000 fr., hvilken hsn på ungefär 15 år sammanskrspat genom att sälja blyertspepvor på öppen gata. Mengin, 30 till 40 år gammal, härstammade från en god familj och studersde juridik i sin ungdom. Han förde likväl ett tämligen muntert lif, och när hans tillgångar voro slot, började han bandla med ett slags blyertspennor, som harm sjelf uppfunnit. Hvar och en, som besökt Paris under de senaste åren, torde komma ihåg den reslige och verkligt vackre mannen, som brukade stå i ett stort, praktfullt utstyrdt åkdon och bålia tal till den alltid talrikt omkring honom församlade publiken. Han bar vid sådana tillfällen en grön sammetsmantel med guldbroderier och bade på bufvudet en bjelm med panascher. Ofta talade ban långa stuoder rad; men han begagnade icke sin talförmåga alleast. Under det hans betjent vefvade på ett positiv, utförde husbonden en pantomim, som likväl aldrig 5 önk ned till låghet. Derjemte tecknade Han med en af sioa blyerispennor de löjligaste karrikaturer. Denna man var Meogin;: Han utöfvade det största nflytande på sina åhörare. Han förmådde dem att skratta eller gråta allt efter hans eget behag, och bvarje gång då han slutat sitt tal eller sin pantomim, kunde han vara säker om att få sälja en massa blyertspennor. Mengin kallade sig sjelf för en charlatan. Han sade publiken rent ut, att han måste ocka folk med sina konster, ty om han uppträdde som en annan menniska, skulle irgen köps af hang ara, hvilken dock var utmärkt god. Hans porträtt avs att se öfverallt, och eftersom han utdelade melaljer med sin byst, ficnes det i Frankrike, hvilket an genomvandrade i alla riktningar, blott få peroper, som icke hafva hans porträtt. Lysgasbenunn I Tyskland. I gravoskapet af dielefeid har vid nägra för ep tid sedan avstälda ordborrningsförsök uppkommit en artesisk brunn, nen med sslt vatten, hvilket vid anstald undersöking befunnits invehålls 2!V, 4 koksait; det märkArdigäaste är likväl vittnets gashalt, hvilken är så tydlig. att det tycks vara i beständig kokning. jasen består likväl icke sf kolsyregas eller qvälgas, kt aodra porlande källors gasutveckling, utan 8 ysgas; den kan antändas och brinner med en gulaktig ga. Den skjuter cå upp en 1 till 2 fot hög flamna ur borrhål t, och forttiar att brinna med en half ots hög flamma tills man släcker den. Evitfärgning af bildvax. Bildvax blekes icke vitt, utan färgas med en tillsats af blyhvitt, rifvet ned terpentinolja, som slås till det smälta vaxet. Om kväl hela det färgade vaxbeloppet icke genast kan nvändas, så dager det ej till omsmältwing, emedan lyhvittsfärgen då afsöndrar sig derur. Ea tysk ke sist, rådfrågad häröfver, bar utrönt, att om basiskt o!syrad blyoxid (blybvitt) utbytes emot neutral kolyrad blyoxid, så fås en hvit färgning, som icke indrar vaxets bearbetning på nytt. s