Aftonbladet – 25 juli 1857, sida 2

Det är ingenting, gaämle vän, ingenting, som ni förstårn, pen Aurora och försökte Stäåle. . SAck, fröketi, är det hjertesorg, så förätår jag det mer än mycket,, sade herr Norrbin; men jag forskar icke; bär den: ensam, om ni kan; och kan ni icke; så är: mamsell Blix rätta personen. Ni har rätt, bäste vän, men om det-går som jag tror, så blir jag vid er plan: Jag kan det, ty mina föräldrar neka a ej nå: got. Mamma fiktigt fägnar sig, då hon hör mina framsteg i vetande; och hvad säger ni? Gör jag några? Ni gör hastiga framsteg, endels känner ni ooh endels profeterar nin, sade herr Nörrbin småleende. Men — rhitt förslag rörde icke er; en rik flicka — det kunde passa eh fattig; som hade tillfälle att lära; ännu mindre passar det för en skön flicka — utan för en ful — med ett ord, bästa fröken Aurora, det passar icke för en, hvars lefnadsmål slutar vid kullerstolen. Således tror ni, att jag är dömd att sammanimanläsas med en man., sade Aurora; liksom jag icke skulle vilja behålla min sjelfständighet; är det så alldeles nödvändigt 7 oss qvinnor att stå i ett evigt beroende af en annans vilja, äro Vi då evigt barn? Nej, bästa fröken;. men ger ni, jag ror ändå, att det der ogifta ståndet, i all ära, å ömse sidor är pigonting halft En gammal ungkarl är blott en half menniska, men en hel egoist; ett Banana ogift fruntimmer är ofta o rinlig s och ot bon vill vara qvinlig, faller hon ätt in i affektation och ger sig utseendet af en martyr för hela qvinnokönet.s str Men ni är ju sjelf gammal ungkarl, bäste herr Norrbin. ; Jag? Ja visst; vi tala ej om det der ämnet, fröken! det intresserar mig icken, sade Norr