Aftonbladet – 25 juli 1857, sida 2

a principen för intagandet. Hvarförs måste nrätiingen år från år fyllas med så ohandterliga ämnen? Ivarföre måste så mycket af dess kraft Sh dest: ångar förslösas i experimenter på ölämplighet och Iöhet. Om 100 kadetter inskrifvas, men Endast 30 eriblsnd få gå igenom läroverket, blir ju uppfotri: vostssden för de sen te nära tre gånger större; D ocu b böfde vara? Skola vi hafva en krigsakaler.:, 0: hvars nytta vår krigshistoria ännu icke ; fvertygat oss, skulle -gj de, som få dela ett sådant froverks fördelar eller olägenheter, kunna ötses öför någon regel, som på en gång infiebure kuuskapsfått, personens karakter sämt kroppslig ochandlig ällenhet?: : 7 Hvad som af det ofvanstående synes ose ullt tillämpligt på läroverket vid Karlberg r först och frävist obehöftigheten-i vårtland: ikasom i Förenta Staterna af en så kallad rigsakademi. Man söger visterligen, att intitDtet på. Karlberg endast är en tillämpningskola: och ingalunda en :krigsakademi, ehuru let officielt bär detta namn; och man har fulls comligt rätt häruti, om man med krigsakalemi menar ett militäruniversitet. Men då nan från: början benämde ifrågavarande läror verk en akademi, synes man ha tänkt sig en indervisningsoch uppfostringsanstalt, som i ig förenade, karakteren a? trivialskola, gyrnnasium och universitet samt derjemte en strängt sluten anstalt, som i sitt sköte upptog späda ynglingar nästan utan kunskaper för att efter några ärs förlopp leverera dem åt staten så som . ett användbart, fullständigt krigsbefäl. Och har man ej sedermera handlat i en riktning, fullt öfyerensstämmande med den tanke, hvarifrån man vid stiftandet synes ha utgått? Frågany 7 burnvida. läroverket vid : Karlbörg i sjelfva verket är en krigsakademi, lärer numera svårligen af någon enda jakande besvaras, . Svårt lärer det väl äfven bli att kunna xalla -läroanstalten för tillämpningsskola, så änge andra och tredje klassen. ännu gvarstå. (den förstå är redan : borttagen). Men hvad som i änniu Högre grad än vissa undervisningsimnens afskiljande bör påkalla allmänna upp: särksambeten, och hågonting, hvarvid det för West Point anmärkta missförhållandet kan sä-; gas ba sin motbild i den svenska krigsskolan, är uppfostrans ensidiga fiktning från :spädåre år till ett visst uteslätande yrke. Hvad den amerikanske artikelförfattaren här ofvan yttrat om olägenheterna af ett förhastadt val, ett utan behörig pröfning beviljatt intagande, torde äfven kunna tillämpas på krigsskolan vid Karlberg. Hufvudsakliga:skilnaden synes: vara, att under det man vid: West Paint. under loppet af lärokursen ganska ofta från: inrättningen. dinitterar dem man befunnit olämpliga för yrket, iärer väl ett dylikt förfarande vid Karlberg vara nästan utan exempel. Det är oss ej obekant, att: vi här anslagit en ömtålig sträng, då vi tillåtit os i afseende på Karlbergs läroverk antyda behofvet af en reorganisation. Mitinen, ööppningar, ideassociationer, personliga tycken ha hosmånga utbildat en varm förkärlek för Karlberg, oförändradt, i alldeles samma skick som det nu befinner-sig. En af läreverkets fordna guvernörer, derjemte en af svenska armåns vördnadsvärdaste veteraner, förklarade för en vid sedan på riddarhuset, just i anledning af denna fråga, sig vara utledsen af detta idkeligen upprepade tal om organisationer, samt att det vore personerna, hvilka ensamma förmå verka det goda iutider hvilka organisationer som helst. Det kan visserligen ej förnekas, aft den personliga kraften förmår bryta sig väg äfven genom de olämpligaste former; men vi förmå ej inse, huru ett sådant förhållande kan anföras till försvar för dessa former, lika litet som fördelen af att pålägga menniskor i allmänhet och lärare i synnerhet, jemte deras elever, det onödiga tvånget afändamäålavidriga former, Man bar sett skickliga snabblöpare. vinna priset, ehuru de haft stora tyngder fastbundna vid fötterna; men: vi tro dock fortfarande. att man i allmänhet går och -r-ivger böttre Utan QyNKa, OCh 4 sl vul med. de bär omnämda artisterna skulle ba utan ett sådant tillbehör tillryggalagt lingre vägs sträcka: på -kortare tid; RR