Aftonbladet – 25 juli 1857, sida 1

viu nte teet UDD VI LIUTLU VOLG IMMUV BI BEvAn kalla våra läsares uppmärksamhet på en och annan af de vigtigare hit hörande frågorna. ! Bland den mängd af motioner, som angå detta ämne, hafva de flesta det ena eller an. dra lokala intresset till ögonmärke, synnerligen med afseende på den nya af Kongl. M:t föreslagna staten för elementarläroverken i riket. Sålunda finner man, att för den ena orten begärts läroverkets bibehållande såsom ett .högre läroverk, när det i den föreslagna jstaten blifvit uppfördt såsom ett lägren, för , det andra begärts tre klasser, när förslaget , upptager två o. s. v. Vi kunna icke ne jatt åtminstone i ett och annat fall, och ; vidt vi känna förhållandena, de framstälda I önskningarne synes fullt rättmätiga; men vi skola icke inlåta oss uti alla dessa detaljer, hvilka dels skulle leda till alltför stor vidlyftighet, dels, för att rätt bedömas, förutsätta en kännedom af åtskilliga förhållanden, som vi bekänna oss sakna. Hvilka källor regeringen vid afgörandet af dithörande frågor begagnat, är oss icke heller bekant, då någon offentlig undervisningsstatistik icke finnes att tillgå för hela den tid, som förflutit ifrån det senaste skolrevisionens sammanträde (1843). Att en ny skolordning och en ny stat för elementarläroverken bort förutsätta den allranöggrannaste undersökning af de närvarande förbållandena, är påtagligt, . och har varit så mycket angelägnare, sedan så många och mer eller mindre godtyckliga förändringar blifvit införda efter utfärdandet af 1849 års cirkulär. Under sådana omständigheter har det icke kunnat annat än. väcka förvåning, att regeringen icke före skolordningens utfärdande vidtagit några mått och steg för att förskaffa. både sig sjelf en behböflig, ullständig läroverksstatistik, och äfven allmänheten tillfälle att åtminstone lära känna det närvarande, innan något nytt infördes; likasom man Hade haft giltiga skäl att vänta, i öfverensslämmelse med hvad förut i dylika fall varit öfligt, att något komite-arbete och förslag, som kunnat offentligen diskuteras; akolat förutgå utfärdandet af sjelfva skollagen. Den hemlighetsfullhet, hvarunder denna skollag tillkommit, har från alla sidor blifvit ogillad; och följden visar sig vid riksdagen blandannat deruti, att man funnit anledning begära. en revision af skollagen, innan den ännu ens bunnit sättas i verket. Icke mindre än tre särskilta motionärer, hrr Hjerta och Adelborg hos adeln och hr Wahlström i borgareståndet, hafva på anförda grunder yrkat en sådan revision. Af dessa har den :sistnämde motionären föreslagit, att. en sådan revision skulle anförtros ät ett lämpligt antal vetenskapsmän och skolmän, br Adelborg åt ombud; stiftsvis valde af lärarne, samt hr Hjerta åt en komit af personer ur olika samhällsklasser. : e Det torde numera, sedan ekonomiutskottet utan att ännu i anledning at desamma la afgifvit något betänkande, befinnas svårt för riksdagen att göra någonting vid dessa förslag, för så vidt de afse en mera detaljerad granskning af sjelfva skollagen. Denna lag är nemligen anbefald till införande redan m nästa termins början, d. v. s. i slutet af nästa månad, och inom denna tid lärer saken numera icke ens hinna afbandlas på riksdagen, ännu mindre någon revision verkställas. Måhända är det också just detta, som ekonomiutskottets ordförande afsett genom uppskofvet med frågans företagande. Då å en annan sida lagens verkställighet svårligen lärer komma att uppskjutas blott af den anledning, att motioner om en revision blifvit gjorda, så lärer väl den nya skolordningen komma att i föreskrifven tid träda i kraft, och det skall förmodligen anses olämpligt att en revision omedelbart derefter skulle företagas. Alltför täta omkastningar i afseende läsordning m. m. äro icke heller att reommendera; och ehuru vi för vår del anse denna skolordving vara till den grad bristfällig, att uppskofvet med en revision deraf måste kömma att medföra ännu större olägenheter, än förefågändet af en sådan omedelbart efter författningens trädsnde i verket — och vi hafva anledning tro, att denna Mer LE äfven är allmänt delad inom löndet —aå förutse vi likväl, att man äti denna omständigbet skall anse sig ha tillräckligt skäl för att äv afstyrka eller motsätta sig en omfattande revision. Vi kunna icke annat än på det högsta beklaga, om detta blir den slutliga utgången af de i detta hänseende väckta motionernas behandling vid riksdagen. Ty det är fara värdt, att läroverkens angelägenheter, redan förut mer än skäligt intrasslade, sålunda blifva till den grad förvirrade, att man endast går n HKotande reaktion till mötes. Må skolreformens vänner derföre vara på sin vakt; och om icke en omfattande revision nu kan genomdrifvas, hvilket vi fortfarande anse såsom det önskligaste, må de åtminstone så bereda, att de för undervisningen angelägnaste förbättringar, som i viss mån bero af ständerna eller af deras uttalade meningar, må kunna vinnas. Vi skola derföre här till en början beteckna pågta sådana, för hvilka vi anse, att äfven skolordningen sådan den nu är icke Jägger något väsentligt hinder i vä gen, så vida blott rikets ständer vilja skänka tillbörligt afseende deråt; Vi fästa oss dervid främst vid sex hufvudsakliga omständigheter, som vi efter hvarandra gå att omförmäla, och hvilkas apptågande af rikets ständer är genom särskilta motioner vid riksdagen föranledt. Den första och vigtigaste af dessa är frågan om läroverksstyrelsen. Det, som framför allt och med rätta förtjenar klandras af regeringens senaste åtgärder i läroverksfrågan, är dess fullkomliga förbiseende af hvad som så länge utgjort. ett önskningsmål hos nndervisningens vänner, nemligen en förbättrad styrelse öfver läroverken. Man kan knapt säga, att det ringaste steg blifvit-taget till någon förändring i detta afseende derigenom, att regeringen föreslagit anställandet af en ny expeditionssekretes rare, i ecklesiastikdepartementet med särskilt hänsyn till skolärendet. Ty är meningen, såsom det vill: synas, att denne expeditionsseÄT GE I RE Fe TT EE 0 JFT NA ål 0 AAC