Aftonbladet – 24 juli 1857, sida 2

Vv Ive UVILDUE UUURSU Om MUALHIUSICE VTRILL UaLUTULUDR, så hafva gg ere om god vintersädesskörd gått förlorade. Nederbörden, som med få undantag icke inträffade förrän vid midsommartiden, kunde icke särdeles upphjelpa hvad vintersädet redan lidit, hvadan på flere ställen rågfälten blifvit afmejade. Hzetet har hållit sig något bättre och kan antsgas lemna medölmåttig skörd; men rågskörden; mycket olika: på,särskiita orter, synes i det hela blifva under medelmåttan. Vårarbetet började tidigt och fort gick obehindradt, enär nelwhjörd icke mellankom. Af;hvad förut blifvit antydt, angående väderleken, tåter det sig, lätt bedöma hurudant vårsådet kan vara beskaffadt; Dess växtlighet har natur.igtvis blifvit dämpad och såväl vårråg, hvilken på en del ställen af länet odlas, som korn, hafre och blandsäd stå i silmjahet äkralt, dock vågar man ännu nära hopp, skar : att det under senare veckorna, ehuru mycket ojemnt, följd, b.de att sådden af. hvete öch råg i allmänhet fallna regn skall i någon mån opbjelpa Fhrskdet. Ovanligt; seat verkstäldeg-samt att vida mindre hyete, ! sä att skörden möjligen kan blifva medelmåttig. än vanligt, utsåddes. Under Öktober månad blef hvilket omdöme äfven kan fällas om den så kallade Tväderliken deremot tämligen gynnande, så att sädes trindsäden, ärter och vicker. Potäterna äro i allmänbrodden ivann! någorlanda styrka, synnerligen der het. väl uppkomne, men hafva icke hunnit den utgamrual säd begagnats till utsäde. Redan i början veckling, som vanligen vid denna tid påräknas. Enaaf November rnånadtillfrös marken, och vintern in handa är förhållandet mcd lin och ha.upa. Höskörträdde-samt fortfor, med en kortafe: tids afbrott, unden, särdeles på de högländtare ställena, är mindre der December månad, till. medlet af Februari, då blidt ån medelmåttig. Klöfvern har till det mesta missväder med nattfroster inträffade och fortfor, afbrutet lyckats. Foderväxter, såsom turnips och morötter, endast af snöfall under-senare delensaf April, ända syvas föga lofvande; och hafva på en del ställen de ull närmare medlet af Maj, samt, i förening med en dermed besådda fält blifvit tpplöjda: uästan oafbrutenskarp nordlig vind, som ofta öftver: sick till storm, meohgt inverkade på höstsädet, syn-) Från Jönköpings län, dat..den 21 Juli: Höstsädet, verksäldt under: tjenlig väderlek, visade nerligast på lättare jord, hvarest omsåning mångenstädes måst verkställas. Under väntan på regn för-vacker brodd, men de starka snöfall, som inträffade dröjdes äfven vårsådden särdeles länge och då man redan i början af sistlidne November månad, innan ar i betraktande, att det dervid använda utsädet iljorden erhållit tillräcklig käle, och derefter fortforo allmänhet varit sf mindre god beskaffenhet, bar äf-ångt fram på våren, i förening med den kalla och ven följden blifvit, att vårsidet under den tidigaretorra väderlek, som derefter inföll, verkade högst delen af sommaren endast undantagsvis visat sig vacmenligt för detta säde, så att det mångerstädes uppkert, men i allmänhet varit ojemnt och föga försig-ruttnade och i allmänhet aftunnades, särdeles på kommet. En ymnig nederbörd i slätet af Maj och sank eller mager jord; dock har blomningen försigbörjan af Juni månad samt nu senast för omkring gått under tjenlig.. väderlek. Hösthvetet, som föga en :vecka sedan här höjt förhoppfingarne i afseende! odlas, utom i Tveta och Wista härader, är i allmänpå årsväxten i det hela, och ehuru man kan antga het icke lofvande, och vårkvetet: är äfven tunt. och för gifvet att den icke blir riklig, beror den större ojemnt; Höstrågarne äro likaledes på många stäleller mindre afkastningen numera på väderleken un-len ojemna, men på andra ganska vackra; dock torde der bBergnivgstiden. Förhållandet med de särski a icke: mera än medelmåttig skörd kunna påräknas. Ir EE ES VÄDRA AVE hjertan i Europa; denna är hans verkliga likståt. Hans sånger klinga på franska folkets läppar, och hans tankar brinna i hjertat hos Frankrikes bästa aadar; denna blir hans-verkliga minnesvård. Låt mig skrifva en nations:sådger, sade:en stor engelsk ståtsman, och. hvem-som helst må då skrifva dess lagar,. Att frihetens anda en dag skäll åter upp: vakna i Frankrike, derför år den allmänna spridniogen och uppskattningen af Berangers sånger ej Jen minst säkra borgen. Länsstyrelsernas första årsväxtberättelser, Från Upsala län, dat. d. 17 Juli: Den regniga väderleken, soim var rådande under Augusii och September månader förflutna året sämt hiadrade och fördröjde sädesskörden, hade äfven till Månads-uppgift öfver Riksbankens och dess Provinskontors lånerörelse, från den 30 Maj tili den 30 Juni 1857. t Utestående Utestående Förlag. den 30 Maj. Förlag. den 30 Juni. Lån på guld och silfver. : , (11,26: — — 4,017: — — I D:o jern m. m. i Stockholm i 12:000,000: — 1 1,159,329: 39. 5.) 1,900,000: —(L018813: 7.4. 0:00 i Göteborg 634,250: 648,870: — — -Å.D:o landtegendom SR LG . SPY PÖpe pr e -10:0 stadsegendom —. . . .. 0 1844778: ; a 102: 2.3. -J:0:o fast egendom. och herear: 828000 8,190,000: i to nin ÅN isilfver, — . Kr 82,653: 20. 4: rar 82,928: 23. 2 AÅ Utö u a NE S 92742: 2. 6. j ,687: : Ereditiv tili sparbanker — .. . ig 200j000: —S Fölodo: — 23 200,00: a en , Lån till flialbanken i Gefle. . . 400;000: — 400,000: — — 400,000: — 400,000: — I D:o till d:o i Kristianstad . . 270,000: — —270,000: — — 270,000: — --270;000: — — ID: d:0o i Blekinge . .. 176,000: — 176,000: — — 176,000: — — 176,000: — — d:o i Skaraborgs län . 300,000: — 300,000: — — 300,000: — 300,000: — — ID: d:o i Sundsvall . . 333,400: — — 333;400: — — 333,400: — —333,400: — — D:0 till. d:ocsssci Lund 66,600: — 665600: — — — -—-:66,600: — 66600: — — Bankodiskontverket i Stockholm: E ; Utlåning, med omsättningsrätt —. . -4,050,000: —4,038,703: 7. 10. 4,250,000: — 4,221,517: 7.11. Diskontering och utlåning för handel och Fv Maringär Vt, SR St RPS -.3,200,000: — 3,193,688: 39: — 3,126,000: — 3,125,269: 4. — Kassakreditiv åt enskilte -1,367,000: — 1,897,305: 39. 1,374,000: — — 874,065: 39. — Lån på aktier och publika papper . 195,000: — —193,150: — 200,000: — — 190,550: — — . Lånekontoret i Göteborg: Utlåning med omsättningsrätt. . . .2,000,000: — 1,998,469:-29:-10. -2,000,000: — 1,99 9;660: 9.10.. Diskontering och utlåning på handel och ån i NÄNNgar ss oro tpnr : — 1,183,301: 19. 7. —1,190,000: — 1,189,050: 14.7., SPARA enskilte: . . soccc — 520,990: — — 1: 1675,000: — —485,320: — — tlåning pi ier och publika KÄ Ry 219,000: al: 2 Li RAA nå Låne re Papper 250,000: 50,000: 219,000: Utlåning med omsättni; RSA ,000: — 999,914: 7. — 00 fy 8 SE Diskontering och utlåning för handel 1,000,000. 1,000,000: 999,957: 23 ; KNÄTINgAr set KR sam 534 : — 534,560: 15; 4; 534,800: — : 40, -— Kassakreditiv åt enskilte . . . 20000: — 362,20: — 480.000: dö4 080 0 så Utlåning på aktier och publika Papper — 55,000: — 50.000: — — 50,000: — 50.000: gen Lånekontoret i Wisby: : Et 6 Utlåning med omsät ätt . . . 100, kö 99,900:. —— — 100,000: — Diskontering och utlåning för handel och 000 ;E 0050: i NÄringar .. sintnino kt face 50,000: — 48,433: 21. 4. 50,000: — 14. Kassakreditiv åt enskilte .. . .. 105,000: — — 87;110: — — , -105,000: — Läger Re Kreditiv till riksgäldskontoret . — .1,000,000: — 1,000;000: — — . 1,000,000: — 1,000,000: — — ) X D:o Manufakturdiskonten .1,800,000: — 1,688,766: 4. 4. -1,800,000: — 1,697,236: 39. — ) i D:o till jernkontoret —: sc. ov -::600,000: — 589,420: — — 600,000: — -593,090: — —:) I D:o till lialbanken i Gefle . . . 100,000: — — 31,300: — — -:100,000: — 18,600: — — I I D:o till. — Zd:o7sisKristianstad . 135,000: — 1,900: — — 135000: — 400: — 14 D:o till d:o i Blekinge . . . 44,000: — 3,000: — — 44,000: — 100: — — 11 D:o till d:o i Skaraborgs län . 150,000: — 51,600: — — 150,000: — 61.800: — — ? D:o till d:o 3i Sundsvall . . 166,600: — 117,000: — — — 168,600: — 48,900: — — D:o till d:o i Hudiksvalls 125,000: -— 1 190,900:5-—125,000: — 95,200: — — Ja D:ostill d:o i Lund 1-33,400: — 7,600::— — 33,400: — 5,800: — — ja N Summa :29,505,800: — 27,721,422: 14. 5. 28.444,800: — 26,571,254: 30. 8. lärer, trots celibatet, högt uppskatta deras behag. agen efter kardinalerkebiskopens afresa gjorde jag ett besök i den bekanta Minstern, hvarest främlingar ej fingo inträde. under det att v. Geissel smorde neokommunikanterna och meddelade dere den helige ande, på det att de måtte få kraft att strida för kyrkann. Vid ingången till Minstern-löster man på en transparent: cardinali preclaro salutem. Inuti templet hängde-en oräknslig massa facor med målade kors och kardinalshattars Koret var en trädgård af löfverk och blommor. En Den 22 var stor middag för kardinalen i kurbussalen.. :De mest smickrande tal höllos der för hans eminens; katolska kyrkan och konungen af Preussen. Kardinalen tackade Aachens invånare för den heder, som visades honom, och yttrade bland annat, att han kom från Sanct Petri stol, der han legat för påfvens fötter och för hans helighet i Rom omtalat hvilketreligiöst nit utmärker de trogna städerna Aachen och Köln. Påfven. blef då så rörd, att han under tårar välsignade desamma och utnämde talaren till kardinal, för att dermed utmärka det goda Köln och det te Fan ——— fr NL BS0R mm MM Cr me oo gamla Aachen. Den 23 på aftonen försiggick ett större fäckeltåg, eil begapadesvaf alla främlingar med atö rm fikenhet: Öfver 2000 lyktor, i fo, An kar, liljor, kardinalsbattar, kors och biskopsmössor, skredo långsamt och högtidligt fram genom gatorna. Slutligen stannade lyktgubbarne utanför kardinalens logis, der en sångarekör utförde en serenad. Granna tal slutade festen. ; Den 26 afreste hans emines, följd af presterskapet och auktoriteterna, som åkte i pröktiga ekipager, till bangården, hvarifrån han begaf sig till Köln. Under färden till jänvägen välsignade han ännu en gång frikostigt den knäböjande massan. . För att åt det religiösa Aachen bevara dragen af den fra de kardinalerkebiskopen; har: hofglatmålaren Smitz utfört. ett -porträtt af. eminensen, som sitter på en förgyld stol i götisk stl, Prydd med bilder af frälsaren, jungfru Mariaj apostarne Petrus och Paulus samt den helige Joannes och Engelbert. Två englar uppbära hans eminens vapen. Fonden föreställer det nre af Kölnerdömens chor med sina färgade slasfönster. Man ser der äfven kardinalshaten, hvilken är med öfverallt. och en matta, om damerna i Köln broderat uch skänkt von seissel till minne af hans upphöjande till Fäerdlingal I borg anmminäne atf man I; os oc BD er rättare en lyktprocesiion, hvilken ) 87 messa försiggick för en afliden. Piesterna läste i kapp för hans själ, korsade sig och jorde en mängd heliga ges!er. Sedan messan var slut fingo vi ändtligen se de små relikerna,, hvaribland var en hufvudskalle och armknotor, hvilka sades vara Karl den Stores, men som snarare tycktes ha tillhört en rese. De stora relikerna vis:s blott hvart 7:de år, då katolikerna göra vallfarter till Aachen. -Dessa reliker utgöras af en bomullskjol, som begagnats af jungfru Maria, samt af Frälsarens linda. Personer, som haft den lyekan att se kjolen och lindan, påstå att de se mycket nya ut, hvaraf kan alulna, att man under jungfru Marias dagar tillverkade mera I duräbla bomullstyger än nu för tiden. Men jag får väl icke glömma den märkvärdigaste af alla relikerna; eller en. bit af skinnet på ormeh, som besvek Eva i paradiset. Det låter nästan otroligt att skinn, äfven om det är af en grof oxe, icke multnar på några årtusonden, mendet är just konsten att länge förvara det, som besittesaf katolska presterskapet i Aachen. a E : Något politiskt lif finnes icke i Aixla Chapelie, som ären stor fabriksestad, hvarest en massa barn stojar på gatorna. De små varelserna äro icke så trasiga som de svenska proletärernas afkomlingar, men så smutsiga, att man: vore färdig tro, att vattnet i Aachen begagnas endast af främlingar. Likasom i näLE I DOE SSG PA 2 FRA SY FSE Rv vä da A