Aftonbladet – 22 juli 1857, sida 3

ör AN Tan ATT IE SE SET a RA . a VILSE, man kan bjuda hufvudstadens efter fö-ströelser j: taöide damer, men icke den lifvanda drycken ur E stått er ra förluhärför. I stalias klara källa, som den vetgirige ysglingen kr. Versitet. I ver: Komma de akademi-ka föreläsningarne att i ät skäl fvergå till slika förtjusarda sesancer, så skall man er skulle I lärosalaråe finna alla andra slags menniskor, m Anhälle: I icke studenten, om ej puffen för någon enda gå! rörande Å retsr hans nyfikenhet aut der infinna sig. Man h I fock Sagt, ali universiteter i småstäder ingenting uträt r tordt och icke ega att uppvisa Bågra stoa namn. He delberg, Halle, Leipzig m. fl; ro deck endast. sm; lonatioI städer, och sådana namn, som Mitterm:yer. och Mol ; öfverE från dea förstnimda, lysa likväl inom vetensksper inasier, I rike. — Tal, an-åg vidare, att ungdomens ssedlighe g medloch hbusbållsaktighet i Stockholm skulle sättas p de nya bårda prof. Har sktille man nemligen kunna få s rkmng I uppstå ett quartier latinos ind alla dess mörka sido; univer: I britket ej konde bända i Upsals. Mannen måst kunnas val lära sig trotsa faran, men månne det är skälat 0 bygI börja dessa öfningar utder den omogna studentåldern! us och I Likväl vore detta den minsta faran, och ringa vig pelvis borde dervid föras, om fördelarne i öfrigt af uni 5å unI versitetets flyttning till hufvudstaden vore fol:t af. begjorda och ostridiga. Tel. erkände att Stöckholm ej inder. vore otänkbart eller absolut otjerligt -åsöim plats för holms I ett universitet; men så länge fördelar och svårighektiska I heter vägå jemt, borddet vara tillåtet ätt fuadera tetets I på saken, innan mät fattar sitt beslut. De, som m det sätta sig emot projektet, beskyllas bland annst för tande att vilja afhålla studenterna från det politiska tuma sig. let. I detta fall fruktade tal. icke deras närvaro i litteStockholm; men ban ville fråga, om ilrarne för förudenI slaget. vora lika öintresserade. belä-En utredning af de svårigheter; som uppkomma ef farenI den tvistiga -råtten till disposition öfver universitetets njuta I hus, fönder m. m., hade ock varit af nöden. AnarförelI kien:1 undervisningsväsendet skulle väl ba et öfi Slik I vergå g inom några år, men att så lösligt förbigå förloI sakens finansiella och juridiska svårigheter vore minst atens sa dt obetänksamt. Upsala stads undergång förbigår den I man såsom en obetydlig omståtidighet, Val ha Upmnar I salaboerne ingen juridisk rätt att sitta sig eriot pliga ) universitetets flyttning, och det gifves tillfällen, då som j man ej får taga i betraktande att Dågra enskilta i en personer måste göra vppoffringar eller alldeles ruiinde. I neras. Men är det mäl, man nu efters räfvar, nog högt att påkalla sådana röinerande åtgärder? Upsalaskan ta igeå sin skada genom att slå sig på in. vara ) dustri; Carolina Rediviva kunde bli ett bömmullsspinerna ) neri och Gustavianum en klädesfabrik; -— godt! Men industrien vore en oyckful! dame; som ej låter komOm mendera. sig hvart man behagar. De vid universi ona tetet nu änstälde Tårare kunde ej tvingas att följa rt?) detsamma till Stockholm, ty: deras; fullniakter lyda doPå Upsalas akademix Här har man påfubnit ett )! in) godtoknep: Universitetet skall behålla sitt namn, fast)! tet. I än det är förlagdt till Stockholm. Tal. frågade;hvarI ut) före ej likaså gerna de respektive städerna kunde : ckI byta namn. Stockholm kände gerna skänka Birger I utj Jarls staty såsom mellangift och äfven Jakobs skorIf Insten, Brunkebergspumpen och våghuset dertill, om t man-ej här satte ett så högt värde på dessa gamla l ida I minnesmärken. Följden af flyttningen skulle emelJY er) lertid blifva den, ätt Sverge skulle få ett ypperligt Is för ) universitetet i Stockholm och ett aselt i Lund. i faI Stillen; framtidstmiän och lycksökafe. sknlle sk ffa reI Sig plats vid det förra, under det att medelmåttorna le: ) och. de, stilla. i landeha skulle förvisas till detsenare. gt Ungdomen i den södra delen -af -Sverge skulte-derar J igenom erhålla ef särhre uppfostran och på grund u i) deraf äfven i framtiden få sia efter de lyckliga s5fö åI nerna af det mellersta och norrä låndet: Val bör sd ) något göras för vetenskaperna, men -deita förslag till deras: uppbjelpande fan talaren odugligt och röstade tå å derföre för bifall till utskottets beslut. Ht Almgren protesterade mot de beskyllningar, som ) C6 den föregående tal; simngat mot Stockho! gå ms kommun, bo f. j des embetsmän: och invånare i allmånhet; samt bepi p ) klagade, att ea sådan målning af bufvidstaden kände ni komma att intagas i ståndets protokoll; fant det Si derjez.te anmärkningsvärdt, att sådana slags skal, I de som dem hr Siolpe anfört, behöft anlitas, samt i:stämde i ået af Lallerstedt framstälda förslag. Hr Zesselfret vilie icke sätta ståndets tålamod på så hårdt prof, som det nyss tnder afhörandet af hr Stolpes långa föredrag Öfverståndna, och fann de: föga underligt, att br Stolpe ..brgagnat; äfven detta tillfälle för att utgjota sin vredes skålär öfver Stockholm. Om skälet till den föreslagna. flyttoiigen är, att läraroe ej göra sin plikt, så kunde det väl fionas od andrå medel att nö 82 dem dertill. Vore akademie ss I fe sverstyrelse sfinörlunda ordoad och hade den en nn kansler, som sjelf vistades i Upsala och utöfvade den . kontroll öfver såväl lärare som lårjängar, hvartil: rese haz är förpliktad och berättigad, så torde det öfver. fit klagade förhållandet snart ävdras. D3:stora kostnaoch ler, som af flyttningen ekulle förorsakas, har man i 8 alit för litet fåstat sig vid. Hr Lallerstedts förslag fann talaren likväl så oskyldigt, att man utan fara L jr et k kusode bifalla det: Hr Rydin framhöll svårigbetet att i längden hålla Je klassiska vetenskaperna tillsammans med realve1 senskapernay i betraktande af den utsträgkning, som I att le senare redan tagit och hvarvid. de stkerli gen I atmi cke komma att stanna. Talaren skulle derföre ön) dösri ska, att man i S:ockholm inrättade en: realakademi ning ned juridiska och medicinska fakulteter; då de fi!o) hafv. :ofiska och teölogiska kunde Gvarstapna i Upsala. orise Der kunde -dessutom; till ersätttivg för bysd staden tinee genom sdenna spartiella tniversitetsflyttoing-kunde jogo förlora, en landtbruksakademi upprättas, icke sådan stern som den ohjelpliga stockholmska, utan en landtbruksafson sköla i stort; Medel -dertill kunde erhållas genom örsäljning af En del akademihemman. Talaren önskade; att i skrifvelsen till KR M:t wigten af de fnedicinska och juridiska fakulteternäs hitflyttning sär. teles . måtte framhållas. Ha Hr Ekholm upptog:en del af hr Stolpes-argumenLo ter till. vederläggaing: Eångt ifrån at: i iikhet med kt hr Stolpe änseipressen hafva alltför ifrigt agiterat ry denna. fråga, : beklagade tal, satt pressen, deta för ) Mar br Stolpe så förhatliga kommuuikationsmedel, icke I Smit! :oZ afhandlat densamma. Vore tonen och andän i om e Stockholm sådana, som hr Stolpe skildrat dem så kant, skulle de just omstämmas af universitetets närvaro. Pa Hr Björkman förklarade anvindandet af donatio-. för c nerna:fök ett annat universitets räkning vara ett åld mot stiftarnes vilja, samt ansåg för öfrigt de italler notiver, somwutskottet anfört, tälräckligaatt grunda I Mazz bans bifall till: betänkandet. L stifta! Hr Henschen framhöll skilnsden mellsn teöfetiska ) m—— tudier och -deras praktiskå änvävdning och trödde, tt man svårligen kunde inhämta båda delarnesamHÅ1l idigt. Upsala universitet bar tillräckligt många tora hamn att uppvisa, för att rentvå sig från.bekyllningen att ingenting bafva uträttat till fosterMed indets-nyttaroch ära, I det outreåda skick; hvari ) 0 fat z rågan nu befinner sig, ansåg sig tal. böra rösta för väsman. tskottets framställning. kopp: A Hrr Wedberg och Hasselrot förklarade sig instäm300 våg a med hr Lallerstedt. R., verq Som förut är omförmäldt, godkändes utskottets Pug: I styrkande med 18 röster mot 15, hvarpå ståndet skildes något efter kl. 11.-e. m. t M ed 8 4 Fäst ran jern, 4:! DAGENS PLENA. EYE ; Ridderskapet .och Adeln. 506 9.4 Sedan vid anstäldt val tillen direktörssupplesnt för ) 10 bränr aekontoret i Göteborg kaptenen J.S. A: Virgin blifvit I skepp C I denna befattning utsedd, började behandiingen sf) 0 tr tj villningsatskottets betänkanae nr 10, angående tullvillningen och dermed seommanbbang egande ämJuli 4 ö. Såndet medhann dock i detta plenum blott en da ponkt, nemliget den som tillssyrker afgifterna ä I handelsoch sjöfartsfonden och konvojkommirsa-) Juli 24 tet sfvensom tolsgsafgiftens ingående i sjelfva tullup, 584 tserna, samt föreslår den ersättning, som i anled.) tr råg 2g deraf bör till hindelsoch sjöfsrtsfoaden, kon932 tr s san och städerna utbe:alse