kalla väderleken på våren, åkertunnt och föga hoppI gifvande. I allmänhet under axning; Rågen, som är ortens hufvudsäde, har under tjenlig väderlek blommat, är, ehuru åkertunn, fördelaktig i växt-och storaxad samt ger hopp om äring till medelmåttan: Å lågländta trakter har rågen tagit skada af frost, nien blifvit -geoom den gynsamma väderlsken under -Jadi månad betydigt upphjelpt. Matningen pågir I med god must i jorden. Hvitax fianas på åtskilliga trakter, synnerligast inom Westerås fögderi, och anses hörleda sig antingen från rotmask eiler frost under axvingen. Kornet och blandsäden, bott betydligt ledo af den hårda och källa väderlekeo på våren, hafva sedermera, synnerligast på siarkare jord, så fortgått i växtlighet, att dessa sädesslag synas lofva ex medelmåttig aftomst. Hafren är visserligen micdre försigkommen, men likväl jemt uppe och bar, under senare tidens tjenliga väderlek, börjat frodas. Afkastningen kan ej beräknas: Ärter, vicker och bönor, deraf ärter något åkertunna, troligen i följd af mindre godt ututsäde och frost, men i öfrigt ganska lofvande, under blomning. Om jordfrukterna kan blott nämnas, att potatessn är jemt uppkommen och i god växt. Gräsväxten är på timötejoch klöfverland vacker och lofvar någorlunda god äring, men de naturliga ängarnd förete i anseende till vårens torra och kalla början i allmänhet icke samma lofvande utseende, och minst sidvallarne, hvaraf skörden anses blifva klen. Någon allmän slotter är ännu ej börjad; endast någon klöfversibg på ett och abnat ställe. Från Skaraborgs län, dat. den 13 Juli: Under nästlidne års höst inträffade lngyarig ne-: derbörd, som i mer. än ett häaseende menligt inverkat jemväl på skörden för innevarande år, enär deraf dels förorsakades skåda å förra årets sädesgröda, så att denna, som. sent mognade och måste inbergas i väta, blef mindre duglig och användbar till utsäde, och dels vållades hinder så väl för trädesberedningen och såningen af höstsädena inom vanlig dtid, som ock för höstplöjningen, hvilken på många ställen ej medhans. Kort efter höstsåningens fullbordande öch redan i slutet af Oktober månad inträffade första vinterkylan med derpå följande snö, så att de i allmänhet-tunnt och ojemnt uppkomna höstsädena, -oaktadt en mildare väderlek snart åter upptitade jorden, hunno föga utveckling före den tidiga vinterns ankoms: i December månad, då jemväl snö föll innan marken var tilltåckligt underfrusen. Efter en uthållande, tämligen sträng vinter inträdde våren med hufvudsakligast blåsig och kallväderlek under: hela. den tid vårarbetena verkstäldes intill slutet af Maj månad, då först någon egentlig värme erhölls, tillika med regn. Äfven de första dagarhe af Juni medförde flera för jorden uppfriskande regnskurar, men sedermera har, med undan1ag af ett eller annat åskregn på inskränktare områdeny. en: ihållande, vegetatiopen hämmande torka, med stark sommarvärme, varit rådande ändå till omkring den 5 i denna månad, hvarefter tillräcklig aederbörd erhållits. Närvarande förhållandet med de särskilta sädesslagen uppgifves sålunda. Höstsädena af hvete och råg: Som utsädet, särdeles af hvetet, var mindre tjenligt och såningen icke blef verkstäld nog tidigt, äro dessa säden, såsom förut är nämt, tunna och ojemna, och ehuru det varit en för rågen gynsam väderlek under -blömnivgstiden, anses skörden af dessa säden blifva under medelmåttan, samt å vissa delar af slättbygden nära gränsande till missväxt: Vårsädena af hvete och råg, blandkorn och hafre: Det förstnämnda sädesslaget odlas egentligen blott uti Läckö och södra Wadsbo fögderier, men vårråg jemväl uti Höjentorps fögderi, döck icke!i i någon betydligare skala. I anseende till det otjenliga utsäde, som inåst begagnas, och den ända till för kort tid sedan rådande mindre gynsamma väderleken, kan man icke hoppas mer äå knapi medelmåttig skörd, ehuru genolii den nyligen inträffade nederbörden farhåga för missväxt bör anses häfven. Trindsäd, af ärter, vicker öch bönor: I afseende härå lemnas enahanda yttrande som rörande vårsädena. Jordfrukter, af potates, kålrötter och rofvor, äro ännu föga försigkomne, men anses, efter hu erhållna:nederbörd, kunna lemna god afkastning. Böskörden, som endast på några ställen är påbörjad, anses blifva fullt medelmåttig inom Wartofta fögderi, men mindre god och i allmänhet vida under medelmåttarn inom de öfriga delarne af länet. ; — Från Blekinge län, dat. den 16 Julii: I fråga om årsväxten iocom Blekinge län innpevasande är, Lvarom landshöfdingeembetet ni har att fgifva den första af de föreskrifna beräctelserna, får lavdshöfdingeernbetet härigenom meddela att, sedan beredningen af jorden under gistlidet års höst i illmänhet blifvit verkstä!d under gynnavde väderlek och en betydlig del höstsäd blifvit utstdd, redan tidigt i November månad eh stark frost inträffåde, som -hästan vafbrutet förtfor intill början af Mars månsd Innevarande år och förhindrade den till vårsådd afsedda jordens uppkörande under sistlidet år. I påföljande April och Maj månader rådde fortfarande torka, och under den senare månaden förekommo jemväl åtskilliga nattfroster, som förorsakade betydlig skada å grödan, i synnerhet på sidländta trakter, hvarest gröset i ej ringa mån utgick. Äonu under natten till den 27 Maj inträffade stark frost, hvilken på åtskilliga ställen äfven förstörde tidigt utsådd vårsäd. På högländtare trakter och å god jord, som blifvit väl beredd och tidigt utsådd, så att rötterna hunnit få säkert fäste, visar sig höstsädet något bätre. Efter det vårarbetet pågått under torka, och i östra delen af länet regn ej tallit emellan den 8 och 28 sistlidne Juni; då nägra mindre regnskuraf i.nägon mån uppfriskade grödan, har väderleken åter varit torr intill den 7-debbes, då nederbörd egde rum; och kan, enligt de från de särskilta delarne af länet ingångna rapporter, grödan anses hafva följande utseende: Hvetet, hvilket på sidländta trakter tagit betydlig skada och inom östra delen af länet på några ställen måst uppköras och jorden derefter besås med vårsäd, synes i allmänhet komma att lemna knappt medelmåttig skörd, men visar sig deremot på stark och väl gödslad jord vackrare. Höstrågen, hvilken likaledes. tagit betydlig skada af frost oc törka, lofvar ej heller i allmänhet medelmåttig afkastning, Helst den del deraf, som uppspirat efter den 27 Maj, visar sig klen och tros ej ötvergå till :uli mognad; Korn; vårråg, blandsid; hafra, ärter, vicker och bönör visa sig någorlunda lofvande och komma, så vidt väderleken blifver gyRnande, troligen att lemna medelmåttig afkasining, Dessa sädesslag, likasom fodermorötter, kålrötter och rofvor, hafva emellertid ej hunnit nog långt för aut kunna srunda något bestämdåre omdöme, Lin och hampa synas jemt och väl uppkomne. Potåterna, deraf en större mängd i år blifvit satte, visa sig nästan öfrerallt vackra och. gifva hopp:i östra delen af länet om god och i vestra om åtminstone medelmåttig afsastning. Gräsväxten har lidit betydligt af nattfrost ch torka, sa att på naturlig äng den säkerligen blifver vida under medelmåttan. På artificiel äng visar den sig deremot något bättre. — Från Westernorrlandå län, dat. den 15 Juli: Råg, som numera öfverallt är axgången, lofvar såäl inom södra som norra Ångermanland att gifva od skörd, hvaremot detta sädesslag inom Medelpad r miodre lofvande. Korn, ortens hufvudsäde, har, ill följd af den långvariga och kalla våren, icke unnit särdeles långt i växt, men är, på god och äl gödslad åker, tämligen frodigt, hvaremot broden på svagare jord afstannat i växtlighet och gulat, så att af detta säde föga mer än medelmåttig körd är att förvänta. Blandsäd, hafra och ärter. Med essa sädesslag är förhållandet enahanda som med ornet. Linoch hompväxter: äro ännu föga försigomne, men sypas någorlunda lofvande. Potates och dra rotffokter äro. nytiren -unnbkomna mr 8 Fr ER DS SR ARP PINNE