TR Fy ERS TURI, UK AUG Sat härurder äfven å audra sidan tröttnat vid att öfva sigi gissningar angående detta ämne. Har men väntst så länge, kan man vänta litet till, detta är den allmänna reflexionen, hvarmed man numera filosofiskt t:östar sig, och i sjelfva verket hvarföre icke? Om en månad senast skall ju dock allt varda uppenbaradt. Et stort resultat — stört åtminstone i regeringens ögon, — tyckes vara vunnet, det, att de tyska stormakterna beslutat att icke genast gå till Frankfurt, utan först afvakta hvad som kommer att ske i Iizehoe. Telegrafen förkunnade i förgår efter en utengo i Le Nordy, att derna förändring i BerlinerWienerhofvens politik skulle vara en naturlig följd deraf, att man funnit sig fullkomligt atillfredsstäldo med det sista svaret härifrån; i går kområer en ny telegrafdepesch och förs klarar med icke mindre auktoritet, att uppskofvet blifvit öfverenskommet mellan de båda tyska stormakterna, odktadt hen för öfrigt ingalunda är nöjd med! ifrigavåtande svar. ter ny villervalla i alls uträkningar, ny diäkerbet islla de djupsinnigaste konjekturer! Måbärda ligger föttaäte förklatingel i den omständigheten, att de tyska hofven verkligen till en Viss grad funnit sig tillfredsstälda medzden danska regeringens senast gifaa besked; mer att de dock i sitt hjerta onekligen kunnat önska ännu litet mer i koncessionsväg. MarcHar måhända funnit, att den danska regeringen dock omsider nu vore inne på en god vägp, hväraf det bästa vore att hoppas, i fell: man lemnade ssken att gå sin gilla gång; och man räsonnerar i Berlin och Wien som så: Hvad som ännu fatias sksll med Guds bjelp komma af sig sjelftI Den iftågavarande illfredställelsen är sålunda en relativ, och olikheten mellan de nämda båda depeschernas försäkringar beror helt enkelt på en skiljaktig uppfattning af det mått, hvarefter belåtenbeten med det dänska svaret böt mätas. Den härvarande regeringens fullkomliga passivitet underallt detta bar hittills icke ens sfbrutits gerom utfärdånde af något reskript angående den holsteineka församlingens inkallande. Hvärföre skulle ran göra gig brådtom? — Emellertid lär i dag hållits ministerråd, ech! det har gissats, att frågsn just härom skall dervid bafva varit på dagordningen. Vi få ov se. Detsbeter likaledes, att den danrka riksd:gen skall sammenkällas till September, alltså ditet tidigare än eljest. Det vore måhända ej alldeles Urtjvägn. Då j:g talet om regeringens passivitet, bör jag ejbelt och hållet förbigå ett rykte, som nykgen uppdukats af en provinstidning, Thisted -Avie och som-gedan blifvit på diverse häll och kånter reproduceradt, om att ministåren igkul!yåi -motsats Till allt hvad man eljest om densamma känner, varki denna tiden obesirifligt sverksam, i och för — inärk! — förberedande af ensvensk-rorsk allians! ! Det säges ej på hvad basis, men nog af, man skulle vara i yttersta verksamhet, och underhandlingar skulle redan i någon tid varit förda mellan Köpenhamn och Stockholm i det antydda ändamälet.Jag beböfver knappast försäkrå-er om att allt detta är rentaf taget ur läften, och jag ville snarare anse för positivt, sttintill den dag vi skrifva i dag ingen enda demarche blifvit af den danska regeringen gjord vis å vis den svenska regeringen i frågan (vare sig som allians eller något annat slags tillämnange) Det är också allt skäl antaga, att den värvarande da ska regeringen är alltför väl underrättad. om tänkesätten och grundsatserna från svensk-norsk sida, namneligen i fråga om en allians, att den ett. ögonblick skulle ens försökar att från sin proklamerade belstatIge gtåndpunkt inleda något slags underhandling på det hållet. Jag har redan tillförene yttrat det: ministeren Halls stora uppgift är den. att. bjelpa sig sjelf-eller — stupa; den egersej belier numera annat parti, den är sublim genom nödvändighet, men den är sublim. Det ledszmmaste vore utan tvifvel, i fall det. icke tiilätes den att uppfylla sin bistämmelse, utan om den afbrötes midt i sin så gonstrikt lagda plan. Ni vet; att jag från början närt någon fruktan för en sådan eventualitet, och att jeg just i denna osäkerhet för regeripgen i den kapitala frågan om lefva den önskvärda tiden till ända funnit det ligga någonting för hela dess politik obeskrifhigt vågsaint och nästan förtvifledt. . Jag ledes till stt härtill återkomma i dag af de dofva rykten, som ånyo börjat låta sig förnimma, om sista intriger, hvarigenom hr Halls kombinstio möjligen för tionde resän är allvarsamt adg hotsd, och hvilken tiliäfventyrs skulle kunne, innan man vet ordet sf, föra en ny koalition under t. ex. hr Michelsens flagga (den der ständigt blåser ut för vind från Pinteberg) fram på händelsernas haft. Dessa Sya märkinat oner bakom kulisserna skola kanske mis:lyckas, men jag har anledning tro, att de b3drifvas icke utan all kraft, ja till och med med vissa chanser, och jag har derföre ansett mig för alla bändelser böra med få ord ännotera dem såsom en liten episod i värt eljest för ögönblicket å tämligen enformiga politiska drama. ; ) I Jag finner; att Dagbladet, för i dag, med avledning ef vissa meddelanden i ett af mina leista bref till Aftonbladet, funnit skäl vara för handen stt taga min obetydliga person kitet : lexa. Det kan å ena sidan ej för mig vara synnerligt oväntadt, men å andra zidan skulle jag ej gerna kunna bli rätt illa till mods deröfver, helst jag tror mig kunns antaga, att det idock icke är så farligt menadt. Att Dagbladet 4 en och samina handvändning räknar mig för ,obeingadt dynastisko skandinav ochsom tillhörande med hull och hår )Bondevännernas (ultrademokretiskea) parti, tyckes för öfrigt beviss, att den ärade red. ej har någon rätt klar id om uridertecknads hela politiska karakter eller ställning; och hvad det åt. r angår, ått i mina korrespondenser möjligen förekommer: då och då något, som för Dagbladets red. är nytt, torde jag endast behöfva åberopa hvad bn författare häromdagen i Fadrelandety yttrade i en kritiksaf den gamle Örstede — i parentes sagdt — i alla afseenden misslyckade opus emot des skandinsviska rörelsen (Be