HIHNDAGEIN. Rldderskapet ooh adeln. Diskussion om universitetsflyttningen (;): Grefve Sparre hade aldrig önskat, att någon, mins! juristerna, skulle deltaga i revolu:ionära rörelser men dersmot hade han önskat, att de skulle deltags i den lugna, fredliga statsutvecklingen. Grefven an såg, det ingen bättre än hr Prinisenskjöld under stödt den mening grefven förfäktade, ty hr P. hade medgifvit, att det ej står väl till med den juridiska bildningen, som meddelas i Upsala, och att densam. ma är inskränkt till utanlexor. Hr P. hade vidare framhållit nödvändigheten, att låta de staderande skärpa sin omdömesförmåga och utveckla sina rättsbegrepp genom att pröfva status questionis; men han hade glömt, att för att få ämnen till en sådan pröfning, för att finna någon status questionis, vore det nödvändigt att vara närvarande i centralpunkten för det praktiska lifvet, att stå i beröring med veriden; men i Upsala sakvade den juridiska vetenskapens idkare nästan alldeles det underhåll för sin utveckling och sin vetgirighet, som det praktiska lifvet erbju der. Såväl af egen erfarenhet som på grund af deras omdöme, som anses såsom Svea hofrätts skickligaste medlemmar, hade talaren sig bekant, att i Upsala föga eller intet står avt inhämta för dem, som vilja inhämta ett grundligt juridiskt vetande, och att de derföre måste efteråt söka så godt sig göra låter förvärfva de insigter de behöfva, dervid alltid bittert kännande saknaden af den grundliga underbygnad de bort, men icke kunnat vid universitetet erhålla. Derigenom ait den, som hos oss bekläder en juridisk profession, måste, till följd af sin förvisning till en småstad, blifva i saknad af all praktisk utbildning och erfarenhet, omöjliggöres också här den välgörande vexelverkan mellan universitetet och domarekåren, mellan de teoretiska insigteroa och den praktiska erfarenheten, som eger rum på andra ställen, t. ex. i Norge, der domaärekåren ofta förser universitetet med juris professorer, hvilka åter icke sällan inträda såsom ledamöter i Höjesteret. Något sådant kan icke här ifrågakomma, ty hvilken duglig jurist skulle väl vilja fara till Upsala att döda sig. Förhållandet vore i afseende å denna vetenskap detsamma som i afseende å de öfriga. Om t. ex. ej en medicinsk läroanstalt funnits i Stockholm, skulle väl en Berzelius, en Huss ha flyttat till Upsala att der verka för den medicinska vetenskapen? I England bildas de praktiska juristerna just i London i de stora anstalter, som der finnas för detta ändamål, och ingalunda i Oxford, der de blott studera den romerska rätten. Ait i Tyskland finnas universiteter uti flera mindre städer, vore sant; men hvar finnas väl de stora namnen? Jo, i de stora städerna! Öfverallt annorstädes finnas universiteter i hufvudstäderna. Hvad angick den politiska sidan af saken, eriarade talaren, att svenska folket ej har någon fallevhet för revolutionära rörelser, och att vår ungdom icke heller är begifven på sådant. Inom krigsakademier t. ex., som dock är belägen i Stockholm, bade icke försports några oroande:terdenser, och om verkligen några revolutionära id6ar skulle få maki med studenterna, ha de ganska lätt att förflytta sig till Stockholm äfven från Upsala. Hvad åter sedligheten beträffade, önskade tal, att hans motståndare måtte, om de kunde det, vederlägga bans påstående, att det flitigare umgänge inom familjer, hvartill tillfälle erbjöde sig i Stockholm, skulle utgöra en motvigt mot de talrika frestelser,: man anser här förefivnas. Ej heller finge förbises, att en betydlig del af de studerande i Upsala äro från Siockholm och således der ega sitt umgänge i sina hem, hvaraf fördelarne väl knappast kunna förnekas; hvartill komme att, om universitetet låge i hufvudstaden. skulle. många familjer äfven från provinserna, hvilkas söner studerade i Stockholm, uppehålla sig der större delen af året. I Upsala hafva studenterna. senom sitt stora antal i förkållande till folkmäng den; en större betydenhet, hvilket innebure en stor frestelse till öfverdåd: I Stockholm åter skulle in gen göra någon affär af dem. Icke har man hört talas om någon osedlighet blard gymnasisterna i Stockholm eller att icke dessa idka sina studier lika bra som gymnasisterna i småstäderaa. Huru många samlingar och föreläsningar af olika slag finnas dessatom icke här, af hvilka den studerande ungdomen skulle kunna draga nytta! Och vore det väl möjligt för professorerna att här, under kontroll af andra vetenskapsmän, år ut och år in tröska igenom samma kol legier, såsom det nu sker i Upsala. Nya professioner i hvarjehanda ämnen ha tid efter annan blifvit inrättade i Upsala; men inga vetenskapsmän ha gått härifrån att öfrertaga dessa beställningar. Det har också kommit derhän, att många studerande idka sina studier här och fara till Upsala endast och allenast för att tente:a. Frih, Staöl v. Holstein instämde med grefve Sparre, men anmärkte tillika att om, såsom utskottet säger, det vore stridande mot Gustaf Adolfs dispositioner att förflytta hela universitetet till Stockholm, så gälde väl detta äfven om flytiningen af medicinska fakulteten, hvilken utskottet dock tillstyrkt. Komme jernvägen till stånd, blefve universitetets qvarstanaande i Upsala visserligen nyttigt för jernvägsirafiken, men svårligen för bildningen och för lärosätet, som troligen blefve ett resande universitet i stället för ett läsande. Om, såsom det blifvit påstådt, universiteterna i Frankrike och Österrike haft andel i de revolutionära rörelserna i dessa länder, vore det underligt, att de enväldiga regeringarne derstädes icke förflyttat universiteterna från hufvud-täderna, hvilket dock, såsom man vet, icke har skett. Professor Cederschiöld anmärkte, att förbättrade kommunikationer med Upsala ej skulle föranleda till det främjande af vetenskaperna, som man afser; ty detta kunde ske endast genom det. dagliga umgänget. mellan vetenskapsmännen. Men för de studerande vore sådsna förbättrade kommunikationer rent af skadliga, ty lätth.ten att komma till Stockholm skalle. blottställa dem för allt bvad denna stad har örföriskt, utan att förskaffa dem någon andelaf de ng och det välgörande inflytande, som universiDen Jörläggande i hufvuåstaden skulle medföra: stig ala gr sidan af frågan vore visserligen qviAdolfs än ginge man till andemeningen i Gusrvaf store. kon Positioner, kunde man ej antaga, att den ungen afsett att Upsala skall ega ett uniep kerran ätt landet skall ega ett sådant. Man sunde emellertid gå en medelväg och bibehålla benämningen, såsom ofta tillförene skett med institujoner som blifvit flyttad ttade från ort till annan, och universitetet behöfde icke upphöra ; alt vara den sustavianska akademien, äfven om det förl:des till stockholm. Hemställande derföre, om ej ständerna borde ingå till K. M:t med framställning om en omites nedsättande för frågans grundliga och allsidiga pröfoing. z Hr L. J. Hjerta ansåg tiden och det praktiska lifset ha vuxit ifrån universiteternas nuvarande bild. sing. Vid universiteterna har nemligen, i saknad al illräcklig vexelverkan med öfriga samhällsförhållanlen och deras fordringar, utbildat sig en mängd ytigheter i frågan om läroväsendet och kunskspernas oröfvande, något som han ville kalla ett oskuld-fullt -harlataneri, oskuldsfullt eller menlöst, emedan han agalunda med uttrycket ville kasta någon skugga på ien aktniogsvärda Iärarepersonalen. Man om unisersiteterna hade en tera allmän uppmärksamhet kad på sig, så skulla sådana excentriciteter der ej sunnat uppkomma, som rman ej säl an hört omtalas. Det vore ock ett kändt förhållande, hvilket i hög srad förtjenad: aft uppmärksammas, att: föräldrar, om behöfva eller önska se sina söner så snart som nöjligt inträda i det praktiska lifvet, för att kuona bereda sig sjelfve en samhällsställning, numera tveka stt skicka dem till universitetet, anseende dem der vaddigt förspilla mycken tid, som kunde fördelakti