Aftonbladet – 17 juli 1857, sida 3

Enligt officiella uppgitter uppgick folknumern på Island år 1855 till 64,603 personer; år 1850 utgjorde den blott 59,157 personer: Den har varit i jemt stigande under innevarande århundrade; år 1801 uppgick den nemligen icke till mer än 47,207 personer. RIKSDAGEN. GÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln. Föredrogos och biföllos bankoutskottets memorial n:r 39, i fråga om åtgärder till undvikande af pen ningeremisser med posterna emellan Stockholm och de orter, der banken har lånekontor; samma utskotts utlåtande n:r 40, i anledning af väckt motion om inköp af jord och skog för Tamba bruks behof; ekonomiutskottets betänkande n:r 96, i anlednving af väckta motioner om ändringar uti instruktionen för förmyndarekammaren i Stockholm, samt sammansatta lagoch ekonomiutskottets betänkanden n:ris 15—25, alla afstyrkande väckta motioner (se närmare i Aftonbladet n:r 156). I afseende å det sista a dessa betänkanden, e.ler n:r 25, afstyrkaede en af hr Hesselgren väckt motion, om bestämmande af hvilka afgifter eler besvär må såsom kommunala anses, yttrade hr Hjerta, att ingenting hos oss vore så obestämdt som kommunernas rätt att pålägga afgifter och besvär, och det vore under sådana omständigheter förunderligt att ej större vådor deraf uppkommit, än som varit händelsen; erinrande tal. isammanbang härmed om det sätt, hvarpå den kommunala beslutande och beskattningsrätten hos o3s utöfvas och huru det är möjligt för dem som vilja genomdrifva ett förslag, att, just då detta försags förmodade motståndare händelsevis äro frånvarande, efter öfverenskommelse med pastor tillställa en sockenstämma, utlyst blott 14 dagar innan den hålles, dervid några få personer kunna pilägga kommunen en afgift;som drabbar dess medlemmar för all framtid, och detta till och med då fråga kan vara om industriella inrättningar. Tal. var öfvertygad, att ett prejudikat skulle förr eller senare komma att fästa rikets ständers uppmärksamhet på detta förhållande samt ådagalägga huru vigtigt det hade varit att några sådana stadganden funnits, som dem hvilka hr Hesselgren föreslagit. Fann tal. emellertid sin önskan om en återremiss icke understödd, ville han icke ensam påyrka en sådan, men anhöll att hvad han nu yttrat måtte få såsom en reservation från hans sida anses. Betänkandet blef dock, såsom vi nämt, af såndet bifallet. Öfriga ofvanuppräknade betänkanden föranledde icke någon diskussion. Vid föredragning derefter af statsutskottets utlåtande n:r 79, i anledning af Kongl, Majt:s proposition angående eftergift af åtskilliga embetsoch tjenstemän ådömdt ersättningsansvar i följd af länsbokhållaren Caspar Langletsbedrägliga förhållande, anmärkte hr Printzenskjöld, att någöt bestämdt svar icke var af utskottet meddeladt angående general C. G.: Löwenhjelms och kronofogden A. S. Petterssons ersättningsskyldighet, hvarföre tx1. yrkade att ståndet måtte besluta det deras ersättningsskyldighet-eftergifves lika väl som lagmannen Engelbloms. För öfrigt yttrade sig hr Printzenskjöld nöjd med utlåtandet, emedan han fann sin rätt till åklagarearfvode deri bevarad. Utlåtandet bifölls med det föreslagna tillägget. Statsutskottets utlåtande n:r 80, avgående väckt fråga om löneförhöjning åt statens embetsoch tjenstemän m. fl. för år 1857, bifölls i hvad angick de tillstyrkta dyrtidstillsggen eller gratifikationerna för i tjenst varande uuderofficerare och deras vederlikar vid garnisonsregementena, vid artilleriets tygoch handtverksstater samt vid flottan och marinregementet äfvensom för personalen vid flottans handtverks-, timmermansoch maskiniststat samt underbefälet vid artilleribatteriet i Norrland. Deremot återremitterades utlåtandet i den del som angår den afstyrkta löneförhöjaingen åt öfrigaembets-. och tjenstemän. För denna återremiss, hvilken ingen talare motsatte sig, yttrade sig isynnerhet statsrådet frik. af Ugglas, som i be:raktande deraf, att utskottet föreslagit betydliga förhöjningar för de nästföljande åren, fann det förunderligt att något dyrtidstillägg äfven för innevarande år icke blifvit beviljadt. Tal. åberopade för öfrigt hr Fåhrei reservation och yrkade återremiss, för att få K. M:ts proposition bifallen. Hr K. Bildt inlade dessutom ett ord för tygstaten på Gottland, som han ansåg ha blifvit af utskottet förbisedd. Presteständet. Vid föredrsgning af bevillningsutskottets memorial n:r 11, hvari utskottet, med anledning af riksståndens skiljaktiga beslut angående behandlingen af frågan om debetsedelslösen; hemställer, satt till konstitutionsutskottet må hänskjutas att afgöra, Huru med frågans behandling vidare skall förfäras, beslöt ståndet, på yrkande af prostarne Ljungdahl och Mel6n, att, i likhet med ridderskapet och adeln, afslå detta memorial, med förklarande, att frågan om sjelfva saken, förhöjning af debetsedelslösen, vore afgjord genom 3 stånds beslut. I statsutskottets utlåtande n:r 77, som, i anledning af en motion af hr Stjernsvärd, tillstyrker ett anslag! af 9000 rår rmt årligen till understöd åt officerare af armåns särskilta hufvudvapen, hvilka inträda i aktiv krigstjenst hos någon krigförande, i vänskapligt förhållande med Sverge stående makt, yrkade prosten Berlin och biskop Annerstedt den förändring, att anslaget skulle höjas till 18,000 rdr rmt, samt att ordet krigförande skulle uteslutas och i siället stadgas, att de utsända officerarne skulle inträda i krigs1 tjenst hos någon vänskaplig makt, hvars arme till större eller mindre del befinner sig på krigsfolr. Prosten Söderberg ville bifalla ett anslag af 18,000 rår, men önskåde den förändring i redaktionen, att orden till understöd åt officeräre af ärmens särskilta hufvudvapens utbyttes mot orden still understöd åt stabsoch linieofficeraren, hvilken redaktionsförändring understöddes af doktor Sandberg, som dock ej ville medgifva högre belopp än det utskottet föreslagit, eller 2000 rår rmt. Riksarkivarien Nordström och-doktor Nordlander ansågo 18,000 rdr böra beviljas, samt yrkade att dessutom 4000 rdr rmt årligen skulle ånslås till. resestipendier åt generalstabsofficerare. I afseende på redaktionen instämde dessa talare med prosten Berlin. Utskottets förslag förordades af prosten Melen och komminist:r Beckman. Genom votering, som anstäldes om anslagsbeloppet, bifölls den af statsutskottet föreslagna summan 9000 rdr rmt med 21 föster -emot 12, som -voro för beviljandet af 18,000 fdr, hvarefter prosten Berlins förslag till redaktionsförändring godkändes. Samma utskotts utlåtande n:r 78, afstyrkande väckt va om låneunderstöd af allmänna medel till tält och utflyttningskostnader å häradshöfdingesten ÖR återremitterades, på yrkande af proing med I7 och komminister Beckman, genom votetta röster mot 13, som voro för af doktor jo 4 rordadt bifall till utskottets afstyrkande. bifall till Kongs hilåtande n:r 79, som tillstyrker fve Lö he Maj:ts proposition om eftergift af grefve Löwenbjelm, kronofogden Pettersson och lagman Engelblom ådömdt ersättningsansvar i följd af Langletska balansen, bifölls, genom votering med 2 röster emot 4, påyrkande af prostarne Berlin, Söhram och Ljunggren Samt biskop Björck, med den förändring, att i beslutet skulle tydligen uttryckas, att dessa tre tjonstemän befriades från ådömdtersättningsansvar, hvilket också var utskottets mening ehuru uttrycken vofö mindre tydliga. För återremiss talade. doktor Sandberg och prosten Almqvist, som funno det besynnerligt, att dessa tjenstemän skulle befrias från ersättningsansvar, då en sådan befrielse ej blifvit begärd af f. d.landshöfdingen Edenhjelm oh navarande landshöfdingen Fåhreus, hvilka jika.