Aftonbladet – 16 juli 1857, sida 3

TTT Ta åt ME EIS KR a UR RN RA uppdrager åt konstitutionsutskottet att afgöra buru ita votering i förstärkt utskott bör ega rum, då seende Å frågan om såden voterings avställande Ver ej 2 stånd stannat mot 2, i hvilket fall praxis ir, att frågan derom anses hafva förfallit, yrkad: svefva Lagerbjelke, art utskottets framställning i detta namorisl måtte afslås. Häri instämde grefve Björnstjerna och hr Printzenskjöld, men yrkade tillika, att li afsisget måtte fogas den förklaring, att, då fråsan om votering i förstärkt utskott sålunda förfallit ommer alt förblifva vid hvad tre stånd förut be lutat i afseende åå sjelfva saken, eller frågan or Iebetsedelslösens förhöjning. Häremot invändes vis erligen, att ridderskapet och adeln, genom sitt auagande af bondeståndets inbjudaing, en gång förslarat frågan om debetsedelslösen vara af bevillningssatär, och att en proposition vål nu svårligen kucd: fravaställas, som innebure ett upphäfvande af dett ;åodets beslut; men landtmarskalken fann emeller id ingen betanklighet vid propositionens framstälnde, och ståndet biföll grefve Björnstjernas och h: Printzenskjölds förslag. Samma utskotts betänkanden n:r 12, angående kur: husafgifien, och n:r 13, angående städernas saluaccis biföllos utan diskussiow I sitt utlåtande n:r 76 har statsutskottet, i anled ning af hr Stjernsvärds motion om anslag till bere iande af tillfälle för officerare af armån att ingå : niländsk krigstjenst, tillstyrkt 9000 rdr årligen uu ier nästa 3 år att användas till understöd åt officerare af armåns särskilta hufvudvapen, hvilka inträde i aktiv krigstjenst hos någon krigförande, i vänskapligt förhållande med Sverge stående makt. I detta förslag yrkade hr Stjernsvärd, understödd af hr D. G. Bildt, den förändring, att det årliga anslaget måtte, då den af utskottet föreslagna summa vore otillräckig, höjas till 18,000 rdr, såsom i motionen blifvit föreslaget, samt att detivilkoren för anslagets meddeiande förekommande ordet krigförande måtte utgå, enär, om detta ord qvarstode, tillfälle högst sällan skulle erbjuda sig ait tilldela officerare ifråsavarande unvderstöd, men att i stillet måtte införas det stadgande, att de utsända officerarne skola inträda i aktiv krigstjenst hos någon vänskaplig makt, hväars armå till större eller mindre del befinner sig på krigsfots,, Hr af. Klint yrkade den ytterligare utsträckning af förslaget, att medlen, som i främsta rumrhet borde användas för ofvansagde ändamål, skulle, då tillfälle dertill icke erbjöde sig, äfven få anvisas till stipendier åt officerare, som i krigsvetenskapliga ändamål resa i främmande länder; men låndtmarskalken ansåg. detta innebära ett nytt försleg, hvarpå proposition ej kunde framställas. Hr Hjärne befarade, ait orden aktiv krigstjenst skulle kuonå?så tolkas, att deras bibehållande skulle medföra samma påföljd, som om ordei. krigförande qvarstode, men understödde i öfrigt hr Stjernsvärds förstag. Andra talare voro dock af den åsigt, att orden aktiv krigstjenst ingalunda innebure detsamma som ati gå i fält, och blef derpå hr Stjernsvärds förslag såväl i afseende å anslagssumma som redaktion af s åndet bifallet. Samma uiskotts utlåtanden n:r 77, i anledning af kongl. propositionen om indragning till kronan al den Wisby kronokalkugn ånslagna ränteved, och n:r 78, om lågeundersild till bygnadsoch utflyttningsostnader å baäradshöfdingebostället Mälby, biföllos derpå utan någon anmärkningsvärd diskussion. Bankoutskottets utlåtande u:r 38 öfver väckta förslag om vissa förändrade föreskrifter, angående bankens vexlingskassa och depositionsrörelse. Uslåtandets ingress, som tillstyrker ett godkäovnande st de stadganden i bankor: glementets 5:te art., hvilka iexe blifvit särskilt vidrörda, återremilterades för erällände af ansvarsstadganden i afseende å öfverassignerings godkännande. Puukterna 1 och 3, hvari talas om skillipgar banko, återremitterades äfven, på iet skilliogsberäkningen måtte utgå. 9:de punkten, som innehåller stadgandena om vexelhandelr, återremitterades, i ändamål att allt hvad som i dessa tädganden förekommer angående vexelagenterna i Göteborg måtie utgå. Grefve Lagerbjelke och br Printzenskjöld ansågo-det nemligen olägligt och vådigt att bankens vexelbandel skulle på två stellen b-drifvas, enär olika åsigler kunde göra sig gillande bosde deputerade på de olika ställena, och stridigs sigärder deraf blifva en följd. För de föreslagni stadgandenas bibehållande yttrade sig grefve Mörner och hr K. Bildt, hvilka ansågo iogen fara dermed sara förenad, då de innehölle blott ett bemyndigande, ej ett åläzgande för fullmäktige att görs sexelsffärer äfven på Göteborgs: börs, hvarvid der elektriska tetegfafen gjorde det möjligt för fullmäkge att åvägabringa nödigt samband mellan operaönerna i Stockholm och Göteborg. — Det 5:te stadsandet i 13:de puokteas mom, ec) återremitteradet äfven, enär det deri förekommande stadgandet anågs otydligt uppstädt. Öfriga föreslagna föräsdringar i bankoreglementets 5:te artikel biföllos. Det märkligaste bland dem torde vare bemyndigandet fö: fullmäktige att till 2 millioner rdr Heambs bko under sjöfartstiden och till3 millioner samma mynt under vintermånaderna utsträcka det belopp fullmäktige aga att hos bankens hus i Hamburg och Alton: aafva förbenkens räkning innestående. För närvarande äro dessa summor begränsade til 1 million i f:rra och 2 millioner i senare fallet. Presteståndet. d Bankoutskottets betänkande n:r 37, med. förslag lil reglering af bankens. låneoch kreditivrörelse, afs:utades med 53:e punkten, om bankens reservfond. Under diskussionen om förra delen af denna punkt; som upptager de summor, hvaraf denna fond skall bildas, yrkade riksarkivarien Nordström samt dokto. rerna Sandberg, Björkman och Gumaelius återremiss al det stadgande att, utom bankens till 1856 års slut behållna vinst ochde sunimor, som uppkomma ge: nom beslutad minskning i åtskilliga lånefonder, samt det belopp, :som redan är anvisadt såsom kreditiv åt filialbanker, också all, från och med 1857 års början influten och vidare inflytande vinst å bankens rörelse skall till reservfonden ingå. Det vore betänkligt att förordna om en vinst; som icke vore in flaten. Utsköttets förslag förordades af prostarne Almqvist och Berlin samt bifölls af ståndet i en votering, som afgjordes genom den förseglade sedeln med pk a) Me rer för återremiss. senare delen af denba punkt, hvari 3 användandet af tebervfonden. erventtenader BON votering FY röster mot 16 2:ira mom., som in. jehåller, enna. fon äl) fi banker, hvarvid må fr rskr gas att under vanliga förkållanden högst hälften af totalsumman vö de år samtliga filalbinker beviljade kreditiv kan blifva på :n gång lyftads, på yrkande af riksarkivarien Nord tröm och doktor Sandberg, som funnö det vara be0 rd AEN; det endast hälften af kreditierna kan blifva på en gång lyftad. Dessutom innevölle. RENAR MICning ingen egentlig föreskrift och borde lexföre upptagen i motiveringen. Doktor Björkmn mm jo a och prosten Almqvist förordade ut otte . T9lag och sökte visa, att filialbankernas get in sega skulle hindra dem från att lyfta större FE Sina kresitiv, Öfriga momenter af denna unkt biföllosutan diskussion. Emot detta besjut 0 SR Sig Prosten Runstn, som ansåg, att rege talk borde användas tillhögre andliga ändamål. deduin utlåtande n:r 77, hvari utskottet i slag AT 0 M:ts Proposition. tillstyrker ett förslagsue och rår vmt till ersättande af skilnaden i lösGrek umerkegångspriset på den rävteved, som skall -eret2s till egaten .x Wisby så kallade kronoksiken samt att rikets stånier begära, det Koagl. M:t tta. infordra utlåtande af. vederbörande embetsyndigheter, buruvids kalkugnens egare är, utan afendo på skogens tillstånd, barattigad att erhålla Pn qvantitet ränteved, som hittills årligen blifvit till mma kelkugn levererad, föranledde en Iflig disussion, hvsrunder prosten Söderberg yrkade återmiss i tyfining att statsntskaitet skulla träda i HNnb j j j i 1 l tr Be 101 2 Mc 66 48 gr) f Va fal bä kol lig hal