Aftonbladet – 16 juli 1857, sida 1

ren nu ankomna skKritvelsen ar ukval icke någon proposition; den innehåller: blott ett förslag — och detta tämligen naket — till vissa grunder för en blifvande författning rörafide den allmänna skogshushållningen: Att ickenågot mera i-dmna väg ännu kunnat åstadkommas under de: åtta månader riksdagen fortgått, kan skäligen väcka förunäran. Trovärdiga persöner hafva försäkrat oss, att rätta örsaken till den förväntade propositionens uteblifvande bör sökas iden omständigbeten; att ide retpektive cheferna för justities och civildepartementena icke varit ense om hvilkendefss åliggande det rätteligen vore att uppgöra berörde proposition , till följd hvaraf; och då den högsta viljan icke gjorde slagi sakenj rekultstet endast -blef den nu ankomna kongkskrifvelsen, hvilken endast är att anse såsom en särdeles försigtig förs känming. Visveta ickejom denha förklaring är grundad; hvad vi veta är, att dentsvårli-s gen torde kufina anses såsöm nöjsktigssb:Y i Emellertid är det ganska tydligt, dels att Jagoch ekenomiutskotten skola för denna gång, så vidt möjligt är; tämligen knapphändigt behandla frågan, dels att flera ledamöterinom riksstånden; som förtfarande lefva den ljufva villan patt det icke ännuär bå illa bestäldt iraed landets: skogar; skola haka sig fast just ivid den omständigheten, attKongl Maj:tioke ansett nödigt att för ständerna framlägga nåigot förslag tillv författning ivämnet; och föridenskull yrka; att frågan må hvila ihtilldess fegerngen tagit initiativet gehoiettbestämdt: örslag. 7 sh sd ) Obestridligt är likväl, att om ständerna nu åttvinstorie icke beslita, att en Gälordnad Kisihållning skäll införas ädetillstateks omedelbara idisposition förbehållnå skögar och skögsmåärker, iså vore derigefom ett så inflytelserikt steg itaget, att nyttan deraf fedan i ennära framitidskulle bl:fva? påfallande. Förstoch främst skulle exemplet af:en väl ordnad skogshusIhålining varavälgörande, och dernäst skulle iskickliga forstmärt kunna bildas, hvatpå så istor brist fiu råder; att sådana nu af enskilta iskogsegare måste införskrifvss från främmanide Tänder. in Re br angår. s i Emelertid förutse vi med tämlig visshet, att den nu föreslagna åtgärden skall möta ett istort motstånd. Men skäll nemtigen invända, jatt staten genom ett sådant beslut kastas in ipå ett förvaltnirgsområde, som skalblifra ofantligt kostsamt och som det oaktadt omöjIgen kan uppebållas mede tillräcklig kraft. Sådana ochlikärtade inkest skola göras, dels af dem som alidelesiöke gjort eller göra sig reda för vigten af att staten: vårdar en sä dyrbar del af sin egendötn som den, hvilken Ugger utilskogarne, idels af dem som specielt äro intresterade! af satt denominsta möjliga eller: helstalls ingen — tillsyn egnas åt statens skogar (); och dels af dem som äro benägna för att vilja öfverlemma äfvendessa skogar åt den enskilta omtankan., d. v.s. fill uttkiftning bland menigheterna, alldeles på samma sätt fom 1823 års ständet beslu: tade och som haft dem bedröfliga påföljd,att en ofantlig areal af kronoiochshäradsållmännidgarbe, hvilka förr hsde sen bherrligsskog, nu är utbuggen af den enskilta omtankan och förvandlad till kala slätter soch nakna berg; -derpå ingen skog kansuppväxs. De, som påstå att staten ickexdirekt bör befatta-sigimed vården. .om sina återstående skogar; till. följd.af de dryga kostnaderna dervid, hafva nyligen, på. ett ganska. oförväntadt-sätt fått hvad man kallar oyvatten på: sin qFarfaögenom hr öfverjigmästaren Segerdahls Sammanilrag af på årsräkenskarer grundade uppgifter öfver huskållningens resultater vid de under. skogsstatens. förvaltning eller uppsigt :stående skogarne, underysistförflutna sdecennium, eller-.sredogörelseåren 1846 --1855 (F).:Detsinses lätr, att hvad id05 meddeles-uti-en csådan handling, Uppgjort sf tillförördnadeobefen för skogs nstitutet och en blähd den ört vår skogsvård. så utmärkte Israel af Ströms elever, saf-enhvar bör. santagas såsom i allo.tillförlitligt. -Så-: varssåtminstone-förhållandet med os, och vi förötse: äfveny ett kr -Segerdehbls offentliggjorda resultkters skola med -begärlighet i den förestående striden åberopas... Det skulle. till och med. icke . alls förundra oss, oms-man. fort arande. påyrkade, att-statensså fort -möjligtssborde afhändatsi ell sin-återstående skog ochx skogsmark !...Si fullständigt: bar cbr iSegerdabl. agty att en väl ordnad bushållning å statens skogar är förlustbringande. HrySegerdahl påstår -tillsexetöpel;att kronopärkerna icke gifvit större ärlig Behällning än micke fullt 24 sk. pr tunnlands — hvarifrån dock; säger br Segerdåhl; böra afdragas putgifterna för den egentliga förvaltningskostnaden, d. v.-,s:, aflöningen till, jägeristatens embetsoch tjenstemän. Då nu i skogskomit28.. betänkande. (sid. 113) denna aflöning, jemte någta obetydliga pensioner och gratialer, enligt. statskontorets. meddelande, uppgifves till 28,049 rdf bko för ett år,. och då:br, Segerdahl :beräknar arealen å kronoparkernas skogsbördsdugliga mark till 42,349 tunnland; så. skall hvarje räknekunnig, genom. en jemförelse; emellan dessa tal, kom. ma till den slatsats, ati förvaltningskostnaden för hvarje tunnland uppgått till öfven 31 sk. bko, hvarigenom obestridligen -skall följa, att bushållningen å kpapoparkaria årligen ådrager. staten: en ganska betydlig. förlust, Ett sådant förhållande, om. det .vöre fullt konstateradt, skule naturligtvis utgöra det mest -slående bevis för erimligheten af. att staten vårdade sig om sin oskogsbörsdugliga mark. : Lyckligtvis är dock för: ållandet alldeles icke sådant, som hr Segerdahl uppgifvit. Vitro oss nemligen :;kunna styrks; att hr Segerdahls ofvananförda: beräkning är lideles oriktig. Skogsplanteringskarsan, hvilken har sina betydligaste inkomster just ifrån kronoparkerna, och med hvilka inkomster kostnaden för nämde parkers vård och förvaltning m. m. bestrides, har, evligt hvad rikets ständers revisorer: vitsordat, årligen tillväxt. Den utgjorde-år 1824 allenast 9159 rdr, men har seder) Det torde vara allmänt bekant, ätt i de tordliga