tankegång än var der och än här i Europa. tacka vill jag i Skottland; der var för tjugo år sedan all skogsfogel utrotad; men man fann ;å på råd och annonserade genom ett ombud om att man uppköpte lefvande orrar och tjädrar i Göteborg. Och hvad hände väl, mina herrar? Jo de dumma , svenskarne sålde så orimligt med fogel till en handlande i Göteborg, att han blef rik, förtjente minst 30,000 rdr bko derpå, och for sedan öfver till Engj land. Nu äro skogarne i Skottland fylda med svenska orrar; som :å spela i fred och föröka sig kopiöst. Emellertid kan icke en göteborgare numera få en orre, om han vill betala aldrig så hederligt derför, Det är för befängdt att vi skola ha sådana jagtlagar. Nej, gör som i Ryssland; skjut ihjäl bönderna, om de icke låta -bli vildbrädet ... Louis. Napoleon vet också hvad det vilda duger till, han. Han jagar utan att utrota, I veten, mina herrar, att då den stora jegten anstäldes i Fontainebleau eller Compiegne — jag mins icke så noga hvar, men det var under storfurstens vistelse i Frankrike — då jagade man en bjort en hel deg; 150 jägare följde honom isporrsträck, sällskapet bestod af furstar, markiser, pringär, vicomter, diplomater och en hel skara af de skönaste damer, men tron I väl, mina herrar, att bjorten blef skjuten? — Jo pytt heller! Man fiok icke så mycket som en hår. tofs-af honom, ehuru man sköt skott på skott, och det med de yppersta gevär från Liege,, Lika god tur bar bror, he, he heh af. bröt en passagerare skrattande. Du har vä! varit i Danmark 20, gånger och jagat råbockar och fått lika mycket af. dem, som storfursten af den franska hjorten.n På eftermiddagen kom slutligen Trawemiinde I sigte. På redden låg den svenska eskader, som sku!ls hämta prins Oscar och hans gemål. Ailt hvad lif och anda hade på Borex underlät icke: att begapa densamma, .