Aftonbladet – 14 juli 1857, sida 2

ME D tömdt. Myggorna! Hvarför ickel smålo herr Tbormann. Hvad ville till exempe fröken säga om dem; utan att, tillade han saktare; upprepa något af allt. det grundliga fruarne detom yttrat ? Jag vet: ej; men jag ville kanske vara en mygga, för att blött lefva en dug, men då i solsken och sång, sade Aurora med ett småleende, som. tycktes smittadt af någonting sorgligt; dock högre ville jag väl ändå, ty myggan når icke högt; jag ville vara en örn, nej en dufva, det passar väl ändå bättre.n cÅhnej, hvarför icke en örn), inföll herr Thormann, tecknande något i sin anteckninggbok. Fröken vill väl, fortsatte hah, göra mig den lilla tjensten.att vilja vara en örn ? Gerna; men hvarföre?p Jo, ni skall snart få veta det (han skref några rader och lemnade henne ett urrifvet blad), se här. gate Aurora läste, det var något outsägligt tjusande i hennes lifliga ansigte, då hon genomlopp de få raderna. .Tack, herr Thormann, tack, bjertligt tacks, sade hon; ja, ni har rätt, egentligen äro.de: lika lyckliga. 3 Hvilka, om jag. får fråga? inföll fru Klas gelin, som-redån kastat märkvärdiga . blickar på Aurora och agrönomen, och likasom fick en elektrisk stöt, då denne lemnade flickan ett papper. z Jo, myggorna och örnarne, lilla fru Klagelinn, sade Aurora litet spetsigt. Jaså, jaså, herrskapet talade således om samma ämne som VI.p AE Ja, men örnarne togo vi oss fribeten att tillägga. ; Jaså, jan, började fru Klagelin, som gerna ville fästa de öfriges uppmärksamhet på den der skrifvelsen, jaså, det var väl en ritnitg af en mygga och en örn, som herr agronomen så i Hast gjorde ? . (Forts.)