Aftonbladet – 13 juli 1857, sida 2

uppfylla sina ändamål. Det har visserligen varit tal om att inrymma kongl. bibioteket i det blifvande nationalmuseum, men hvar och en inser lätt, att de samlingar, söm der. i första hand skola erhålla en plats, redan äro så omfattande — utom att de, så snart passände lokal erhbölles, skalle vinna en utorås ordentlig tillväxt genom donationer att det vore högst obetänksamt att i dönna bygnad, som icke på något sätt ken, utvidgas, vilja förlägga ett bibliotek af omkring 100,000 vo lymer, som årligs:n ansenligt förökas. Vid uppgörandet af planer för alla dessa och möjligen andfa i hufvudstaden i alla fall -behöfliga offentliga nybygnader borde universitetets behof tagas i, betraktande: Åtskilliga kronans: hus och. bygnader, som nu tjena för helt underordnade ändamål: och lända till ringa nytta, skuile möjligen äfven på ett eller annat sätt kunna användas för universitetets behof, liksom. man äfven bör taga för afgjordt, att Stockholms kommun, om det bleive allvar af sakeny skulle kunna, genom att för det afsedda ändamålet lömna en eller annan bygned och fria tomter, äfvensom genom beviljandet af andra förmåner, i icke oväsentig mån bidraga till det önskvärda målet; Det skulle för öfrigt vara högst besynnerligt, om man skulle skjgga tillbaka för några atgifters genom hvilka. ett så stort, bestående och framtid :rikt resultat skulle kunna vinnas, då man vid flera föregående riksdagar icke dragit i betänkande att till Upsala universitet I lemna det ena stora anslaget: eter det andra i och för bygnsder, oaktadt tan mycket väl vetat med sig sjelf, att dessa anslag varit) bortkastade, dels emedan. det icke kan dröja. längey innan : universitetet måste: flyttas till hufvudstaden, och dels emedän de. ändamål, j :om med nämda: anslag och: bygnader skulel. 1fses, icke i någon väsentligare och uppoffringarne . motsvarande mån kunna vinnas il Upsala; . Oaktadt, de varnande röster, 82 höjt sig i afseende härpå, har fan med en ytterlig frikostighet, för att icke säga slöseri, beviljat den:ena stora summan efter den anira till hvarjehanda ståtliga bygnader i Upsala. Det bör då ioke komma i fråga att åberopa bristande tillgångar, när det är fråga om kostnader, för att verkligen göra vetenskaperna fruktbärande för. lifvet och lemna bufvudstäden samt genom den hela landet cikare tillfälle att draga nytta af nationens uppoffringar för dess intellektuella odling: ;I detifia-kostnadsfråga;liksom; i så mänga andra, gäller detatt, ehligt Bastiatsstatiekonomiska grundsats, reflektera både öfver Kvad man 3er och hvad man icke ser, att se litet längre än--på-hvad som just för ögonblicket före-Å ter sig, att icke med stort nit ininspara skillingen för att få ge ut fiksdalern.. Tror man verkligen, att det icke kostar landet någonting, att.den:teoretiska-bildningen;-såsom-nulär fallet, är skild från dem praktiska ochatt båda derigenom. ligga i lägervail? Vi skola sesäre få tillfälle att vid upptagande af några bland de inkast, som äro gjorda i en nyligen från Upsala utgången. skrift emot. universitetsflyttaingen, Visa: hvad inflytande bristen på ett hufzudstadsuniversitet har på embetsmannaskickligheten; samt ej blott på den intellektuella odlingen, utan äfven på framstegen i materiel kultur. Den indirekta kostnad och skada-en stat måste vidkännas genom dåliga inrättningar äro långt större; långt mera betungande, än en utgiftren-gång för alla för. att inrätta sig klokt och förnuftigt Då man tager denna fråga i betraktande, bör man sålunda ej ensamt se på hvad åtgärden skulle kosta, utan äfven hvad den verkligen är värd, samt på ena vågskålen lägga den fördelen för staten j att bli-väl betjenad, å den ancra den olägenheten att ha en klent bildad embetsmannakår, bland hvilken man stundom måste söka med ljus och lykta, för att finna en person, som duger till att-sätta upp em förordning, till att deltaga i en komite för utarbetande af ett allmänvigtigt förslag eller till att bevaka fäderneslandete intressen -i förhållande till främmande folk. Hvad angår de på senaste tiden anlagda dyrbara bygnader i Upsala, i afseende på hvilka utskottet anmärker, att de genom universitetsflyttningen, skulle till största delen af värdet gå förlorade, så har man så ofta och så ihärdigt både inom och utom representationen tillropat dem, som ifrat för desså bygnader eller velat till dem bevilja medel, de lifligaste varningsrop, att det icke för någon kan vara en nyhet, att: de kostnader, som på dem blifvit nedlagda, äro till största delen bortkastade penningar. Men sdetta voro de redan i det ögonblick, då de beviljades, emedan dessa bygnader och vid dem fästade inrättningar,. liksom . universitetet i sin heihet, på den plats der. de befinna. sig, icke kunna uppfylla sin. bestämmelse. . För öfrigt skulle de utan tvifvel, om också med någon förlust i fall man afsåge anläggningskostnaderna, kunna dels försäljäs och sålunda lemna något bidrag till de få nya bygnadery som i Stockholm skulle behöfva uppföras, dels med fördel användas till andra offentliga inrättningar, hvaraf landet är i behof och för hvilka särskilta bygnadsanslag derigenom skulle kunna undvikas. Den omständigheten, att vid dennå riksdag statens tillgångar i betydlig mån anlitas, synes icke innebärt hågot skäl för att så nonchalatit behandla en så vigtig fråga, eller att afstyrka nedsättande af en kKömite, för att samla nödiga upplysningar och närmare utreda saken. Bland de många ändamål, för hvilka statens tillgångar anlitss, finnas också alltför många, som kunde och borde blygsamt maka sig unden för ett syfte, så stort-och framtidsrikt som det här ifrågavarande. sin narvr. lilla gubbe. om inte jag vore.. RAA SEA rå RES RÄDS