Aftonbladet – 13 juli 1857, sida 2

ken är, att gubben min lofvat mig en sommarkappa,; och nu har mamsell Jacobina en så fin smak. och riktigt -tygförstånd. Jag hade velat öfverlägga med henne. Kors, reste hon ? Jan, blef Ceciles svar. -Ack, det är en alltför söt menniska — sjelfva mildheten, en ren och skär qvinlighet — ack, är hon icke en lefvande afbild af rosten, både i utseende och tankar och ord! är bon talar, så är det ibland alldeles som jag hörde prostens egna träffande ord. Jaha, det är möjligt.n Nåh, -der är främmande på Stensö.s Jaså,; hvem -då? Jo en-akronom eller sådan der, som kan vända upp och ner på landtbruket; en rätt hygglig karl. Jaså. Ja, och beskedlig sedan. Gumman Blix skulle flytta undan, baron hade så befallt; men så kom der bref från akronomen, deri ban sade: 4 har hört, att herr baronen för min skull vill låta en gammal tjenarinna flytta ur sitt fäm, för att skaffa mig beqväm lats; Jag får anhålla, att herr baronen icke gör detta, utan låter mig bo på vindsrummet; jag bar unga ben-och vill på intet sätt störa den gamla i hennes ro. — Det var: ganska hyggligt det der, eller hur? Ja i sanning; .men huru hade han. fått veta det? Troligen, sade friherrinnan, genom konsertmästaren eller fröken sjelf... Fröken Årår är bra söt, en riktig engel., Ja, det är en hygglig flicka, anmärkte prostinnan. 5 ; En galant flicka, tillade prosten. Javisst,, började fru Klagelin. På senare tiden har hon blifvit mycket allvarligare än förr. Hon är beständigt tillsammans med