Aftonbladet – 11 juli 1857, sida 3

om ER RA St NA utländska kapitalister. Det vore dessutom ej lätt för den mindre jordegaren att vinna inträde i en hypoteksföreving. Den riktning, som mer och mer gjorde sig gällande, att med bankens medel förstärka mäktiga penningeassociationer och således göra delånebehöfvande af dem beroende, vore mindre välbetänkt. En stor delaf bankens grundfond kunde med fördel i denna lånegren användas.: Haäruti instämde dr Säve. Den föreslagna minskningen förordadesafriksarkivarien Nordström, professor Agardh, doktorerna Björkman och Nordlander, hbofpredikanten Nordlund: samt prosten Almqvist. Det vore orätt att fastlåsa kapitalerna på många år. Minskningen afser att hänvisa de lin behöfvance till filialbankerna, hvilka af riksbavkep anderstödjas. Under ;-senaste statsregleringsperiod hade af denna: fond-120;000 rår varit oanvända, oaktadt 230,000 rår bko öfverflyttats till andra lånegrenar. Bankens ändamål är ej att lemna förlagskapital, utan att underlätta rörelsen. Den utlänska skuldsättningen kunde tndast motverkas genom ökad sedelemission eller derigenom att den nuvarande sedelstocken gjordes mera rörlig... Doktor Sandberg anmärkte, att den fördelaktiga penniogeställningen under de sista åren var något ovanligt: och-att för ett par riksdagar sedan bristen i denna fond varså stor, att den som fått lån beviljade; måste ett helt år vänta på penningar. Genom votering bifölls utskottets förslag med 28 röster emot 6. I afseende -påde föreslagna bestämmelserna för fastighets belåning, den af utskouet tillstyrkta indragningen af de-80,000-rår; bko -till -skiftes-.-och odlingslån;äfvensom den successiva -minskniogen i fonden till manufakturer och fabriker af 450,000 rdr, gjorde doktor Sandberg anmärkningar i enlighet med de åsigter han uttryckt i sin reservation, äsyftande hufvudsakligen fondernasbibehållande vid deras nuvarande belopp, samt understöddes i vissa delar af doktor Björkman. Utskottets förslag försvarades företrädesvis. af riksarkivarien Nordström, professor Agardh och prosten Almqvist samt biföllos. I afseende på handelsoch: näringsdiskontfonden yrkade prosten Söderberg, att en summa af 300,000 rdr skulle tillhandahållas lånekontoret i Wisby i stället för det af utskottet föreslagna beloppet 225,000 rdr. Utskottets förslag försvarades af professor Selander och bifölls. å Den föreslagna minskningen med 300,000 :rdr årligen i fonden för utlåning med; omsättningsrätt. bifölls genom votering med 19 röster emot 7, sedan doktor Sandberg äfven här talåt för fondens bibehålland: vid dess nuvarande belopp 11,100,000 rdr, men doktor Björkman, riksarkivarien Nordström; professor Agardh m. fl. talat för bifall: till utskottets förslag. Öfrigapunkter af d-tta betänkande till och med den 28:de diföllos utan diskussion; hvarefter föredrägningen afbröts för att i ett kommande plenum fort: sättas. Borgareståndet. Bankoutskottets betänkande n:r 37, med förslag till reglering af bankens låneoch kreditivrörelse; föredrogs. 5:te punkten, att de till belåning af jern, koppar m. fl. vågförda effekter samt tackjern, dels diskontering och utlåning i och för handel och näringar, samt kassakreditiv åt enskilta personer, och dels utlåning mot: hypotek af aktier och publika papper anvisade fonder måtte till en gemensam fond sammabföras, samt jernbelåningen till diskontverket öfverflyttas, yrkade hrr Muren, Hesselgren och Boman måtte återremitteras, emedan, enligt deras åsigt, kreditivrörelsen, ehuru särdeles fördelaktig, dock icke vore fullt bankmässig och borde inskränkas. För bifall till förslaget talade hrr Ekman, Wallenberg, Palander, Björck; Rinman, Almgren och Lallerstedt m.fl., visande åtgärdens nytta; och att, om en förändring i förslaget skedde, hela betänkandöt förlorade :sin vigt. Punkten bifölls. 10:de punkten innehåller, att af fonden för utlåning mot inteckning af fast egendom, 9,750,000 rår, skola af landtfastighetsfonden indragas detta år 525,000 rdr -och under 1858 och-1859 årligen 225,000 rdr, samt af stadsfastighetsfonden 50,000 rår årligen under 1858—1860, hvarjemte ränvan å lånen är föreslagen till 4 samt amorteringen till 3 procent. Hr Ekman ville hafva räntan bestämd till 5 procent. Hr Hasselrot yrkade bifall till doktor Sandbergs reservation, eller att fonden iåtte bibehållas vid dess belopp samt räntan bestämmas till 6 4, deraf 4 4 ränta och 2 4 amortering, i hvilket yrkande brr Almgren. och Falhem instämde... I samma syfte l: och med afseende på de mindre jordbrukarnes fördel. och behof talade. hrr Rydin och Boman, hvilka der-: jemte yttrade farhågor för belåning af-bolaget-Scan-. dias aktier; Hr Lundberg önskade att-af-tandtfa-) stighetsfonden endast måtte indragas 525,000 rdr) under detta år, och intet under de: två följande. Likaledes önskade tal. att af stadsfastighetsfonden icke något måtte indragas, emedan, om utskottets förslag bifölles, endast 25,000 rår skulle årligen kunna från denna fond erhållas. Hr Lallerstedt tillstyrkte bifall till utskottets förslag, endast med den förändring, att det årliga ränteoch amorteringsbeloppet icke måtte bestämmas högre än till 6 procent, deraf 4 procent i ränta. Högre ränta. eller amortering vore ej lämplig. Talaren sökte visa, att de små amorteringslånen i riksbanken äro, för de kostnader deras erhållande medföra, ruinerande för den mindre jordbrukaren, och den omständighetep, att, oaktadt penningekrisen räckt ett helt år, 500,000 rår å fastighetsfonden voro ouitagne, vi: sade tillräckligt att de mindre jordbrukarne sjelfva icke äro angelägna att erhålla dem. Man borde icke försumma att bereda dessa tillfälle till lån. men på fördelaktigare sätt, än det kan ske i riksbanken. Om hypoteksföreningarne uteslutit de mindre jordegarne, så hade det kunnat ske derföre, att banken lemnade lån till så små belopp. Dessa föreningar skulle, om fastighetsbelåningen i riksbanken upphörde, blifva nödsakade att nedsätta : minimum: förlånen. Ville man verkligen befordra jordbruket,så borde man lemna län för att befordra täckdikning. Derom vore motion inom bondeståndet väckt, och den förekomme i näta punkt af betänkandet. Talaren trodde att, om å landtfastighetsfonden indroges det föreslagna beloppet 775,000 rår; denna summa kunde öfverlemnas till riksgäldskontoret, föratt i sådant ändamål användas, hvaremot riksgäldskontoret kunde: till .banken å motsvarande belopp lemna sina obligationer. : Detta vore bankmessigt, på samma gång jordbruket deraf skulle erbålla en behöflig lyftning. o I samma syfte talade hrr, Berg,: Palander, Muren, Björck, Danielsson och: Wallenberg, hvilken. der-: jemte ingick i en kritik af doktor Sandbergs reservation, samt till bevis på bolaget Scandias säkerhet anförde yttranden af dess revisorer; samt att fonden för detsamma vore 15 millioner... .Likaledes till uödanrödjande af fruktan för detta bolag. yttrade :sig br Ekelund. ; Hr Henschen syrkade. bifall till samimanslagningen af fonderna, men afslag å indragningen, Ar. Schenström yrkade bifall till vissa delar af.doktof Sandbergs reservation, samt att maximum för lån i stad måtte bestämmas till 9000 rår. Hr Embring önskade räntans bestämmande till 5 , och biföll i öfrigt betämkandet. Sedan diskussionen :slutats och votering begärts, förenade sig ståndet, i anseende till de, måpga meningarne, om återremiss till kontraproposition, hvarefter utskottets förslag bifölls med 25 röster mot 16. Öfrige punkter, utom de anförda, biföllog: till och med den 10 utan diskussion, hvarefter ståndet åtskildes. Plenum fortsättes i afton. Bondöståndet. Vid föredragning af bankoutskottets betänkande n:r 37, wed förslag till regleriog af bankens låneoch kreditivrörelse, uppstodo tiånga talare, alla yrkande. på att doktor Sandbergs reservation måtte låggas till grund för ståndets beslut. Hvad man hufvudsakligen ville klandra i utskottets utlåtande var likväl att fonden för skiftesoch odlingslån blif