personer insjuknat. RIKSDAGEN. GÄÅRDAGENS AFTONPLENA. Ridderskapet ooh Adeln medhann i -går afton, vid fortsatt behandling af stats utskottets utlåtande rörande fjerde hufvudtiteln, endas de punkter som angå beväringen. Den första af dess: punkter rörer lifbeväringsregementet, Vid densamm: yrkade hrr Klint, v. Knörring och K. Bildt. sam IN M. Lewenhaupt bifall till de löneförhöjninga M:t för detta regemente föreslagit. De erinrad att. man ej nu.kunde ingå i pröfniog af den af ut skottet ifrågastälda indragningen af regementet, hvil ken i alla händelser ej kunde komma att försigg? under instundande statsregleringsperiod, och att re gementets officerare, som ha ganska dryga ackordsrän tor att erlägga, ej borde, med anledning af en möj ligen framdeles förestående indragning, nu gå miste om det dyrtidstillägg, som kommer alla andra staten: tjenare till del. I afseende å utskottets påstående ett regementets officerskår har blott två veckors tjenstgöring, erinrades, att densamma förutom exercisen med beväriogen har befälsmöte och skyldighet att exercera underbefäl samt slutligen tjensigöringsskyldighet vid förråderna o. s. v. i likhet med andra i Stockholm stationerade officerare. En indragning skulle också komma att medföra förökade kostnader på andra håll, ty lifbeväringsregementet upprättades just med anledning afiide klagomål öfver för mycken tjenstgöring, hvilka försports från Uplands och Södermanlands regementen då deras officerare tillförene exercerade Stockholms beväring. Man borde för öfrigt väl betänka sig innan man kullsloge en kår på 30 officerare, hvilka måhända i behofvets stund ej blefve. så lätta att anskaffa. Haäremot erinrades af friherrarne C. A. Raab och W. F. Tersmeden, att med en indragning af lifbeväringsregementet väl ej förståtts en minskning i antalet af armåens officerare öfver hufvud. Men meningen med beväringen vore ju ej att den skall utgöra en sjefständig kår, utan att den skall inympss på den stående armån, hvarföre den också borde exerceras af befälet vid de andra regementena. Om nu de regementen, som ha att mottaga Stockholms beväring, ej ega tillräckligt officersantal för ändamålet, bör detta antal naturligtvis ökas. Det vore väl oomtvisteligt att de officerare, som, man måtte säga hvad man vill, ej ha mer än 14 dagars tjenstgöring med trupp, ej kunna blifva så danade, som de, hvilkas tjenstgöring ständigt är förenad med bandhafvandet af manskap. Skulle regementet i alla fall komma att bibehållas, ansåge desse talare, att officerarne borde mellan mötestiderna permitteras, så att de blefve i tillfälle egna sig åt andra yrken och den lön de erhålla af staten således blifva en godtgörelse för sjelfva exercistiden. Alltså yrkades bifall till utskottets förslag. På yrkande af hr D. G. Bildt framstäldes särskilta propositioner på den delaf förslaget, som angår befälet, och den, som angår underbefälet... I afseende å befälet blef dervid utskottets mening godkänd med 47 röster mot 28, som voro för K..M:ts förslag. Häremot reserverade sig grefve M. Lewenhaupt och hr v. Knorring. I afseende å underbefälet godkändes utskottets förslag utan voter ring. I äfseende å Gotlands nationalbeväring yrkade hr K. Bildt bifall till den af honom väckta, af utskottet afstyrkta motion om löneförbättring för officerarne vid:denna kår. Detta förslag, som understöddes af hrr af. Dahlström och af Klint, men bekämpades af grefve. v, Platen, bifölls med 37 röster mot 31, si voro för K. M:ts af utskottet tillstyrkta förslag. Den af K: M:t för befälet vid Hallands beväring äskadej af utskottet afstyrkta lönetillökning bifölls Mm yrkande:af hrr Lefren och af Klint. 1 afseende Vesternorrlands beväring bifölls hvad utskottet i öfverensstämmelse med K. M:ts proposition tillstyrkt. Beträffande äter K. M:ts af utskottet afstyrkta framställning om ökadt anslag för utsträckning af beväringsmanskapets vapenöfning, uppstod en längre ganska liflig debatt. Den öppnades af Frih: C. A. Raab, som utvecklade sina åsigder om vigten af ett väl ordnadt nationalförsvar, hvilket ban ansög mera värdt än förlusten af några dagsverken. Det vore icke nog att, såsom i utskottets förslag säges, ha någorlunda bildade soldater, då andra nationer ha jullt bildadt manskap, och man borde derföre sträfva till sådana förbättrade organisationer, genom hvilka den bästa öfning för det möjligast största antal af landets stridbara män kan ernås, och då K. M:ts förslag närmade oss åtminstone ett steg till detta mål, ville talaren bifalla detsamma. HrAdelborg ansåg sig, då han ej kunde hoppas bifall till K. M:ts förslag, böra framställa ett nytt, att nemligen beväringen skall öfvas i 30 dagar, fördelade på 2 är. Hr Hjärne yttrade sig i samma riktning, som hr Adelborg, och var af aen tanke, att då beväringen andra året sammandrages, bör den deltaga i den gamla stammens öfningar. ; Hr D. G. Bildt erinrade, att i betraktande af vårt lands utsträckning. och naturliga beskaffenhet å den ena sidan och vår stående armös numerär å den andra, vöre det klart, att denna senare ingalunda vore tillräcklig att tillbakavisa ett möjligen intröffande fientligt anfall. Man måste derföre vara betänkt på att komplettera armen med beväringen, och den frågan uppstode följaktligen, huru stor styrka af beväringen; som för detta ändamål borde hållas i beredskap att genast kunna sättas på benen för att tillsammans med armen möta det första anfallet. Ehuru detta ej-vore till siffran utredt, vore dock klart, att någon del af beväringen måste vara väl öfvad, och då K. M:ts ifrågavarande förslag innebure ett steg mot detta mål, så ville han tillstyrka detsamma, dervid han dock ansåg, att man borde välja det ur miitörisk syopunkt fördelaktigare alternativet, att fördela. de 30 dagarne på 2 år. Frågan om försvarsrerkets fullständiga ordnande vore derigenom ingalunda löst, men den hade tagit ett steg framåt och härmat sig det mål, som tal. ansåg vara det rätta och önskvärda, att genom en sammansmältning af len indelta armen med beväringen åstadkomma den Jå mycket omtalade folkbeväpningen. Öfverlemnande al. åt ståndet att bestämma, huruvida punkten borle, i hvad anslagssummorna angick, återremitteras s utskottet för att få dessa summor närmare och etsare bestämda, än som möjligen nu kunde ske. stödjande Klint understödde detta hr Bildts förslag, ark ? Sig dervid på den af chefen för landtföri : Sö rmentet till statsrådsprotokollet uttalade tt rar 3 öfning vöre att föredraga framför Frih; Stael vow Holstein gen vore, att förena beväri; lå deta, enligt generalbefalhafvarens i tred; il; ärdistriktet rapport om de 1849 vin 1, tredje miliförklarade, att då menin