Aftonbladet – 6 juli 1857, sida 2

AV Re a AE SST RR MERITER na till 1.100,266 fr., så att ett öfverskott af icke fullt 20 millioner francs beräknase. ENGLAND. Såväl i öfversom underbuset hafva lifliga diskussioner förefallit. i anledning af oroligbeterna i Ostindien. Times, innehåller en längre uppsats i samma ämnes; efter att hafva påyrkat en sträng och blodig näpst å de upproriske, så snart uppresningen blifvit qväfd, yttrar tidningen: Ehuru det arbete, hvilket vi till en början hafva. att utföra, är grymt och förfärligt, så måste det dock endast utgöra förspelet till en genomgripande organisation. Nu, sedan vi eröfrat Indien från Indus till Siams gränser, kräfver vårt intresse att gifva landet. en likformighet, som det hittills ännu aldrig haft. Alla dess förra monarker voro svaga, derföre att de herrskade öfver ett koas af racer, som ofta voro servila, ofta också upproriska, men alltid oroliga-och trolösa. Det finnes icke något skäl, hvarföre icke den britiska regeringen skulle försöka att tillenfast massa sammansmälta det konglomerat af provinser, som benämnes Indien: Hvarföre behöfver t. ex. en mogul finnas i Delhi, hvars blotta tillvaro, såsom nu visar sig, underhåller minnet af hvad vi måste be möda oss att utplåna ur hinduernas hågkomst?. Vi våga till och med hoppas, att Nizams död skall blifva en anledning att brioga Dekkan fullständigare under den britiska suveräniteten. Vi kunna nu icke afsäga oss vår rol eller förändra vår skickelse. Om vi vilja bibehålla vår makt i Indien, så måste vi kasta öfver bord hvarje politisk bygnad och hvarje social plägsed, som kunna lägga hinder i vägen för, att vårt inflytande blir allmänt och fullständigt. Den ministeriella Globe nöjer sig med att i korthet sammanfatta. de sista underrättelserna från Ostindien samt att förklara, att det ej står så illa till, som -de första telegrafunderrättelserna läto befaras Tidningen är af den tron, att upproret redan är qväfdt, emedan regeringen genast vidtagit kraftiga åtgärder och det fattats de upproriske krigstörnödenheter, i synnerbet:amminition. För öfrigt påyrkar äfven Globe de brottsliges exemplariska bestraffning, emedan mildhet under närvarende omständigheter, då myterietvarit förenadt med mord, vore den sämsta politik. Såsom en utväg att förebygga upprepandet af dessa: olyckor avser tidningen i synnerhet förstärkning af de infödda regementenas officerskår. t Bland trupperna i Chattam råder stor liflighet i anledning af en befallning från krigsministern om inskeppning af nära 3000 underofficerare och soldater, hvilka höra till de provisoriska . bataljonersa och skola begifva sig till sina regementen i Indien. De skola under loppet af denna månad inskeppa sig i Gravesend, hvarest ett tillräckligt antal transportfartyg hällas i beredskap för dem. Statsinkomsterna utvisa under det sistförflutna qvärtalet en minskning af 350,000 , vid jemförelse med motsvarande qvartal förlidet år. Detta förklaras genom flera skattenedsättningar, som beslutats af parlamentet under dess senaste session. Dea. 28. Juni på aftonen stötte två jernbantåg tillsamman på Nord-Kentbanan emellan stationerna Blackheath och Lewisham. Ena bantågets lokomotiv slungades ur banan, och en öppen: passageracevagn af tredje klassen slogs helt och bålle: i spilror. 12 personer dödades på stället och omkring 40 sårades, deribland flere så svårt, att det ej lärer vara något hopp om eras räddning. Den ena konduktörens försumlighet att ej gifva akt på signalerna anses varit orsaken till olyckshändelsen. klereciet för!o at i aktning och inflytande uti det eljest så katolska Belgieb, i följd af de senaste tilldragelserns. Presterna inse äfven detta, och söka derföre på allt möjligt sätt bekämpa de allt mera segerrikt framgående frisinnade åsigterna.. Flygskrifter och tidningar af alla slag utspridas i massa, i synnerhet på landet. Nio dagars andaktsöfningar anordnas, :ör att afvända den olycka som hotar landet (det frisinnade partiets seger). Prediksto!en göres till en tribun, hvarifrån presterns, i stället för moral och religion, undfägna sina åhörare med politisk polemik, samt uti föga evan eliska uttryck brännmärka liberalisvaen sårom den egentliga antikristiska principen. Men alla dessa: bemödanden äro så mycket fruktlösare, då sådäna lumpna och taktlösa handlingar, som den efterföljande, ännu mera uppreta sinnena. Uti en nära Antverpen belägen kommun vägrade presten att med vanliga kyrkliga böner följa till grafven en hederlig och såsom rä troende katolik afliden borgare, emedan han varit medlem af ett harmonisällskap, hvilket presten af personligt hat exkommunicerat från predikstolen. Högst förbittrade öfve denna handling, hade församlingen i mass2, wed, borgmästaren i spetsen, slutit sig till likprocessionen. Borgmä.staren höll vid grafven ett kort minnestal, hvaruti ban tillkönnagaf för de närvarande, att presten, då. den-aflidnes syster djupt be. dröfvad -skyndat till denne andans man, och nästan knäböjande bönfallit om hans biträds, vid begrafningen, svarat den sörjande slägtingen: Er bror.skall blifva bografven sä, som en hund ! Detta upprörande handlingssätt har inom hela den frisinnade belgiska pressen framkallat ett enhälligt uttryck af motvilja, harm och djupt ogillande. SCHWEIZ, Förbundsrådet har, i öfverensstämmelse med general. Dufoöurs förslag, beslutat bibehålla fäetningsverken vid Basel och Eglisau, på högra Rhenstranden. SPANIEN. Mexikanska sändebudet, hr Lafragua, tros sosrt kormd att lemnä Madrid, utan att hafsa lyekats tillvägabringa någon fredlig biläggning af den spansk-mexikanska tvisten. ga re NE ve DR Ba Må sr TES ON Er Oh BELGIEN. Från Brissel skrifves den 25 Juni: Det är märkvärdigt att se huru mycket det katolska