Grunddragen till den plan för ordnandet af materielen till vårt sjöförsvar under en tidrymd af 15 år, som nuvarande sjöministern hr Ulner framlagt för rikets ständer, äro hufvudsakligen följande. Vid början af nästa statsregleringsperiod (den 1 Jan. 1858) antages Sverge ega åtta linieskepp tjenstbara, nemligen 2 ångskepp (l:sta klassens segelskepp förändrade), 2 segelskepp af l:sta klassen, 3 af 2:dra klassen; och 1 af 3:dje. Af dessa 8 skepp antagas om 15 år 3 vara utsangerade, ytterligare 3 förändrade till ångskepp; samt 3 sådana nybygda, så att vi då skulle hafva 8 ångskepp, hvaraf 3 af nyaste och största klass, 3 förändrade af gamla 1:sta klassen, samt 2 förändrade af gamla 2:dra klassen. Af mindre fartyg skulle 1 ångfregatt nybyggas och trenne segelfregatter förändras till ångfregatter, så att vi år 1872 skulle hafva 6 fregatter, hvaraf 4 för ånga och 2 för segel. Na befintlige 5 korvetter, 4 briggar och 5 skonertar antagas böra minskas. till 4 korvetter, 1 brigg och 4 skonertar; 3 ångkorvetter och 5 mindre ångfartyg bibehållas; 7 deremöt ökas 3 större ångfartyg till 5 dito(2 chefsfartyg). Allt detta för linieflottan. Den enda tillökning skärgårdsflottan skulle få under 15 år, är 2 ångkanonslupär. Inom roddflottan föreslås ingen enda nybygnad, och af större reparationer blott den af en bataljon bombkanonslupar. Hvad som här främst måste väcka förundran äry att: vi nu antagasega 8 linieskepp brukbara, då enligt den rapport, som grefve von Platen såsom sjöminister år 1850 afgaf, blott 4 voro det, och sedan dess blott ett blifvit nybygdt och ett annat påbörjadt. Här framträder således åter den gängse fåfängan, för att icke säga något värre, att i rullorna skyldra med mera, än som finnes i verkligheten, såvida man ej skall antaga, att br Ulner, för att i framtiden få 8 linieskepp i stället för 4, velat inbilla svenska folket, att det redan nu eger åtta, att det blott är fråga om att vidmakthålla den befintliga materielen; och att ingen tillökning af densamma nu sättes i fråga, Finten var i sådant fall ej illa uttänkt, men likväl ej tillräckligt fin för amt lyckas: Med rätta har statsutskottet äfven bestridt riktigheten af den åtgärd, som blifvit föreslagen med 5 linieskepp och 3 fregatter, att ändra gamla segelskepp till ångskepp. De förra äro bygda med särskilt afseende på seg ling och kanna sannolikt aldrig blifva goda ängskepp, hvilka senare, efter hvad vi hafva hört sakkunnige personer, böra vara vida längre än segelskepp af samma kanonantal och i flera hänseenden af olika konstruktion. Sakkunnige hafva äfven yttrat starka tvifvel om riktigheten af hr Ulners beräknin öfver nybygnadskostnaden af ångskepp; di han antagit den blott till I million rdr bko, under det andra såsom lägsta summan angifvit 11, million rdr bko. Det är emellertid, såsom erfarenheten visat, en gammal krigalist af sjöministrarne att angifva kostnaderna ringare än de äro, för att förmå ständerna att gå in deras planer, och statsutskottet synes äfven ha värit på sin vakt deremot. För att genomföra den plan hr Ulner sålundaå föreslagit, erfordras, om hans beräkningar antagas vara tillförlitliga, i rundt: tal nära 800,0v0 rdr rmt i extrsordinarie anslag årligen under 15 års tid, d. v. s. tillsammans nära 12 millioner rdr rmt. Hvad skulle vihafva för denna summa? 8 linieskepp i stället för 4, och 6 fregatter i stället för 3, då vi blott