Aftonbladet – 2 juli 1857, sida 2

af den 3 Öktober 1829 stadgades, såsom vil kor för utländningar att få rätt till att besitta fastighet inom riket, Kongl. Maj:ts tillstånd. Rikets ständers skrifvelse af den 30 Augusti 1851, hvarigenom begäres, att sådant tillstånd ej må lemnas åt någon, ianan ban blifvit svensk --medborgars, -bar af. föredraganden, grefve Sparre, lemnats utan allt afseende, öaktadt välgrundade invändningar om olägenheterna höraf inom konseljen främstälts af friherre Palmstjerha, med hvilken grefve Mörner och statsrådet Gripenstedt sig förenat. Att detta besittningstagande af svensk jord från utländningars sida befinner sig i tilltagande, visar sig deraf att, då under: förra. granskningstiden 15 ansökningar blitvit bifallna, 3 afslagna, nu deremodt 35 bifallits och endast 2 afslagits. Egendomarne ha varit af betydlig storlek och högt värde, upplysningarne om personerna : högst ofullständiga; någon gång ba ej ens namnen varit kända, utan endast firmor. Mot denna är märkning ha åtskilliga reservationer afgifvits, bland hvilka friherre Paykulls innehåller en anmärkning derom, att genom ett annat förfarande, än det af regeringen vanligen vid7 tagna, en. utländsk arftagare skulle. kunna tvingas att bli svensk rhedborgare; hvarvid den värde reservanten synes ha: förgätit,att ingenting hindrar en dylik arftagåre att till svensk man föryttra sin fastighet. 3. Angående upplåtande af er del af. en kronopark till utvidgning af en mötesplats. Dett upplåtande hade egt rum utan ständernas hös rande, ehuru krigsoch kammarkollegierna i sina utlåtanden förutsatt ett dylikt, och vid ett föregåene tillfälle proposition blifvit afgifven om en jordafsöndring från samma kro: nopark äfvenledes för allmänt behof. Utsköt: tet fann 77 R.F. härigenom förbisedd, samt att behörigt afseende ej blifvit fästadt på de föreskrifter, som lemnats i ständernas skrifvelse af den 20 December 1823 rörande förändrad hushållning med kronoskogarne i riket, äfvensom att målet ej bort föredragas af krigsutan af finänsministera. Anmärkningen är riktad emot. föredraganden. grefve Gyldenr-, stolpe, samt emot konseljens alla-öfrigaleda-;. möter, utom frih. Stjerneld. Frih: Paykull och prosten. Lagergren ha i sina reservationer änmärkt, den förre, att exercisplatsen .behöfde utvidgning och att någon egentlig åfsöndring.Y ej skett; den senare, att då fråga ej varit om annat än reservskogen trakthuggningsplanen.. sålunda ej blifvit rubbad, och att målet -blifvit beredt gemensamt med finansministern. 4. Angående den af K. M:t. den 10 ..Novezs 1855 utjärdade nådiga instruktion för landssvi höfdingarne i rikets län samt de vid länsstyrelserna anstäldatjenstemän. 1 afeeende på denna regeringsåtgärd, ostridigt dem vigtigåste af alla. de här anmärkta, visar utskottet huru instruktionen är behäftad: med betydande fel och brister, ehuru förberedelserna: till: densamma datera sig ända från 1809. Bland det myckna; som; här blifvit förbigånget af hvad som stadgats uti 1734 års instruktion, och hvarom der hänvisats till gällande lagar, anmärkes särskilt den. i bygningabalken och tjenstehjonsstadgan landshöfdingarne ålagda skyldighetatt ha uppsigt öfver förbållandet till -ländtbo och tjenstebjon; samt att tillförordna kronoombud vid skiftesförrättningar. Å andra sidan anser utskottet omfånget af landshöfdingarnes verksamhet ba blifvit alltför långt utsträckt: I afseende på viter, ett ord som 1734 års in: struktion ej ens nämner, hänvisar utskottet till: justitieombudsmannens berättelse, och anmär-:: ker, att härigenom åt en underordnad myts dighet blifvit uppdraget ett lagstiftningsbestyr, som det är ganska tvifvelaktigt, huruvida konungen sjelf eger att ensam utöfva. Rörande utvidgningen af ded förut ganska inskränkta esuspensionsrätten hänvisas äfvenledes till justitieombudsmanners berättelse. Den hittills gällande lagstiftningen — yttrar utskottet — har i 120 år egt bestånd och varv10;ja uran nagon osgennet. Utan behof har den nu blifvit ändrad till en beskaffenhet, som påminner om den styrandes patriarkäliska makt under ett outveckladt samhällstillstånd, eller om krigareväldet i sådana stater, der borgerlig ordning genom örganiseradt våld upprätthålles. Makt att skilja från embetets utöfning har nu . genom den nya instruktionens 66 6 blifvit tillerkänd landshöfding ej blott mot landskamrerare, fogdar och häradsskrifvare, utan äfven mot landssekreterare, landträntmästare, länsnotarie: och--länsbokhållare.. Denna sus: pensionsrätt får numera ej blott -utöfvas; då det för kionans säkerbet mot dess medels försvillning eller förskingring är nödigt, att den tilltalade tjenstemarnen från embetets utöfning ögonblickligen skiljes, utan den kan ock ut öfvas vid hvarjehanda tjenstefel, samt. äfven vid det icke nödvändigt inom tjensten liggande och för kronans säkerhet likgiltiga förhållande, att tjenstemannen visat landshöfdingen. vanvördnad. Vidare är att märka, att det endast är landshböfdings person, som med denna helgd är omgifven, ty landtstatstjenstes man kan ej för vanvördnad mot landshöfdingeembetet eller annan. förman, än lands-. höfding från tjenstens utöfning af landshöfding skiljas. — Utskottet anmärker slutligen; att ärendet icke blifvit behandlädt enligt de former, som i 10 S regeringsformen föreskrifvas, enär de personer, för hvilka instr ktionen skulle komma att gälla, tillåtitsatt lägga: sista handen vid dess utarbetande, medan åtvederbörande embetsverke utlåtanden föga uppmärksamhet blifvit egnad. S : Detta mål, föredraget af statsrådet Fåhreus, här af konseljens alla öfriga: ledamöter blifs vit tillstyrkt... Emot denna punkt bar reser-1 vation. afgifvits af hr Carlesson, hvilken fän