Aftonbladet – 29 juni 1857, sida 2

or en god portion respekt, eller ären I, skapelsens herrar, icke: i samma förskräckelse för qvinhans upplysning och af vetenskaper närda öfverlägsenhet, som när slafegaren fruktar för att få upplysta slafvar?s Hvaba, svägerska, nu går du för långt. Nej, kära svåger; I män viljen sega jen hustru; men vi qvinnor skoja Aa en man. Nå väl, i-dessa begge verber ligger hela. gåtan, Männen äro egare, vi åter ha en egare.s Prosten var verkligen icke beredd på denna invändning. Jo, jo, lär-nu inte min gumma att göra uppror mot sin herre och man, skrattade han. Du må tro, hon är 1eke lärd, det erkänner bon sjelf; men ser du, visst kunde jäg få arbeta hela mitt lif utan att se det hom ser i ögonmblicket.s Hvad då, käre Adolf? frågade prostinnan. Jo, . att taga.en menniska preeist så som hon i det ögonblicket bör tagas. I detta fall äro fröntimmerna säkra biljardspolare, ty de skära alltid, den kära mannens egenheter, så att -hangår ner sig i det hörn de vilja, 09 kunna de ej ta honom åt sidan, så dubblera de honom mot vällen, så att ham vackert lör er i alldeles motsatt riktning mot den dit o pekade. Det är slugt gjordt, ja slugt.a Svägerskan skrattade. Ja, ja, svåger, om vi få kunskaper. allihop, så bli det Yi; Som Tegera :verlden:; Nu zäro vi splittrade i Partier; men vänta bara:v sJa jag väntan blir de nor. kommen att sämjase, t-neg innan I qvinskrattade prosten ; könet är alltid deladt i två lika starka partier: de som veta sig se bra ut, och de, hvilka veta motsatsen. Komma så dertill fraktionerna — olika grader af bildning och olika -slag. deraf. Nej! skall en.seger bero på enighet, så ha vi ingenting att frukta-för vårt välde nå