Aftonbladet – 27 juni 1857, sida 2

den så länge flämtande lågan. Der blef begrafning, nusik och sånger i kyrkan, sedan blef allt tyst och stilla på Stensö; nu kunde mamsell Blix få hvila ut; men i stället för denna hvila angreps hon af en utmattmisgfeber, som hotade henne med döden. Småningom tillfrisknade hon, och nu ville hor flytta. Nej, mamsell Blix, ni får icke flytta; j vill ba er qvar för att ha någon att tala vi om Aurora.s Och memeell Blix blef qvar. Då hor blifvit så återstäld att hon kunde a ut, förde henxe baroxen, som af ex hänelse, in i vestra flygela och in i ett gladt rum, möbleradt så zom han urgefär visste hon ville ha det. Här skall ni bo, mamsell — jag vet bäst huru svårt det är att bo deruppe, hvsrje föremål påmixner om Aurora. Här är allt nytt — och blott det härs — ham aftäckte ett väl träffadt porträtt af den goda flickan — akall påminka er om henne. Farväl marmsell Blixo. — Han omfamrade henne och giek. AR Dean goda mamsellen kände sig liksom lättare i det lilla trefliga rummet med sina blompallar och sina röda och hvita rosiga gardiner, och från den stunden bodde hon alltid der, och der blef hon en gammal gumma, som omgafs, utan att veta huru, med ex helt ny verld, Gamla baronen dog nemligen snart, och unga baronen tog afsked med kaptenatir tel och flyttade till Stensö. Han ändrade snart karskter. I stället att slösa blef han mer än sparsam, i stället att endast söka nöjen gjorde han verlden både för sig och andra :å tråkig han kunde. Oerfaren i allt hvad som hörde till landtbruk eller bruksrörelse, blefhan misstänksam och gnidande, en iallo lättare utväg än att lära sig sin sak, och som den vanliga okunnigheten tillgriper för att hälla sig uppe på en plats, hvilken det saknas mod, ihärdighet