STOCKHOLM den 27 Juni. Nästa måndag börja, såsom vi redan nämt, riksståndens gemensamraa öfverläggningar rörande statsutskottets utlåtande om reg:eringen af utgifterna uader riksstatens fjerde hufvudtitel, d. v. 38. i och för lasdtförsvaret. Vi förmoda, att man vid dessa öfverläggningar icke kommer ett ingå på någon egentlig detaljkritik af alla de särskilta anslagsposterna och löneförhöjningarne, utan dels betrakta frågan om vårt landtförsvar i en större omfattning samt utskottets ut!åtande i sin helhet, dels äfven närmare utreda några af de vigtigaste och för försvarsväsendets nuva ande ställning och möjligheten af des utveckling till ett bättre betydelsefullaste punkterna. En dylik allmän utredning är så mycket mera af nöden, som statsutskottet, oaktadt det användt en så ansenlig tid på arbetet med fjerde hufvudtiteln, likväl i allt väsentligt slutat med att både till motiver och resultater bli ense med den kongl. propositionen, så att dess utlåtande derutöfver icke innehåller aågon enda märkligare upplysning eller utredping af något bland de många vigtiga och maktpåliggande ämnena, liksom man der icke heller nner den ringaste antydning derom, att utskottet gjort något afseende på den oafvisliga nödvändigheten att så snart som möjligt åsvä,abringa en förändrad armåorganisation i riktningen åt en allmän folkbeväpning, hvilken fordras af allmänna folkmeningen och hvarom flera motioner vid denna riksdag blifvit väckta. Att utskottet icke synnerligen haft framtiden i sigte eller lagt några allmänna principer till grund för sina arbeten och detaljbestämmelser, märker man redan, då man betraktar de föreslagna löneförhöjningarne, utan satt närmare granska eller mot hvarandra väga deras särskilta belopp. Man erinrar sig, att statsutskottet redan i ett särskilt betänkande uppstält den grundsatsen, att alla löneförböjningar, som vid innevarande riks lag bevilias, skulle vara provisoriska och gälla endast under nästa statsregleringsperiod, samt i öfrigt åtskilliga vilkor dervid vara fästade. Redan vid förslaget till löneanslagen under andra hufvudtiteln erinrade vi, att om utskottets afsigt verkligen varit att göra tillökningarne provisoriska och motiverade af de för närvaraade stegrade lefnadskostnaderna, så hade här, som det skett uti Danmark och i Norge, en viss procent af lönerna bort bestämmas såsom vett dyrtidstillägg intill nästa riksdag, eller åtminstone de tillösade beloppen uti stater uppföras i särskiltakolumner, så att det genast fallit i ögonen hvad som utgjort den ordinarie löner och de nu såsom arfvoden beviljade tillfälliga förhöjningarne. Nu deremot har statsutskottet för både de civila och militära kårerna uppgjort och föreslagit bestämda Jöneregleringar, och faststält staten, som upptager förhöjningarne, i oskiljaktigt sammanhang med de garala lönerna, endast med det vilkor, moatt edig tjenst tillsättes med rättighet till åtnjutande allenast af de aflöningsförmåner, som i nu gällande stater fianas bestämdan. Man inser lätt, att sedan representationen en gång inlåtit sig på ett slags lönereglering och företagit sig att, utan erhållen närmare utredning, bestämma förändrade lönebelopp i enlighet med åsigten om behof och anspråk hos innehbafvarne af särskilta embeten och tjenster, så skall det vid en följande riksdag icke ens komma i fråga, utan betraktas såsom en absurditet att vilja redsätta dessa lönebelopp. Att den majoritet, som framför allt ifrat för löneförhöjningar, begagnat utvägen att låta kalla dem provisoriska, under det att de i sjelfva verket äro att anse såsom permanenta, kan naturligtvis i:ke förvåna; men att deremot den minoritet, som sagt sig icke under något annat vilkor, än att de blefve provisoriska, vilja under närvarande förhållande bevilja tillökningarne, låtit fånga sig i denna fälla, fiana vi nästan oförklarligt, och denna definitiva reglering har icke blott skett för sådana stater och kårer, hvilkas reorganisation icke blifvit af statsutskottet ifrågamatt, t. ex. värfvade armån. och kongl. flottan, utan äfven för embetsverk, såsom t.ex. kongl. kansliet, krigskollegium och förvaltningen af sjöärendena, om hvilkas helt och hållet förändrade inrättning motioner blifvit vid riksdagen väckta. I stället för att yttra sig öfver. dessa motioner, t, ex. grefve Lagerbjelkes om indragning af krigskollegium samt grefve v. Platens om dito af förvaltningen af sjöärendena, har utskottet åtnöjt sig med att hänvisa till 3:ne riksatåndes bifall till ett ekonomiutsk:s utlåtande med hemställan om nedsättande af en komitå för behandling af frågan om en förändrad organisation af styrelseverken, och emellertid, utan något slags vilkor eller förbehåll, äfven för dessa embetsverk tillstyrkt den af K. Maj:t förslagna regiering af lönerna för hvarje tjenst särskilt. Vi hemställa till de i anslagsfrågor mera sansade och betänksamme inom representationen, om detta är -tt gå planmessigt och klokt tillväga, och om man tror sig kunna dymedelst en gång vinna ändamålet att. omsider ernå en förbättrad och förenklad organisation, Enahanda är förhållandet med departementena för kongl. kansliet; i afseende hvarå statsutskottet, för att ändå hafva något annat att säga än ja till den kongl. propositionen, uttryckt ett slags organisationsplan, som förekommer i ett yttrande af finansministern till statsrådets protokoll, men som blifvit hvarken af statsrådet pröfvad eller af konungen gillad, och som dessutom endast har karakteren af ett löst resonnemang.