Aftonbladet – 26 juni 1857, sida 3

ppositionen ville samlag omkring honom men antalet har sannolikt stigit till den 21:sta Naturligtvis var hela valröre!sen, som på :tt förunderligt sätt gripit sinnena, rik på aomiska episoder, hvilka synnerligen föror sakats af prefekterna och märerna; dessa olyckiga menniskor, som måste kryssa mellan 3cylla och Charybdis och äro säkra om sit afsked, ifall oppositionen segrat, om allvar samma skrapor, ifall de gått för långt i sin tojala ifvers. Mären i Chaton rekommenderade en kandidat att blifva omvald, emedan an sedan förra valet dessutom äktat hr prefektens dotter, och frågade i sin proklamation med oförliknelig naivitst, hvem com väl bättre skulle kunna representera hr prefektens åsigter — om valmännens var alldeles ingen fråga — än hans. måg; en prefekt förslarade itivånårnö i sitt departement, att kejsaren föreslagit dem sina kandidater, liksom Gud förmanar menniskörna att göra det goda på samma gång han gifver dem frihet att välja det onda; mären i Bordsaux skickade fattiga valmän deras röstsedsl tillika med en välvillig gåfva af 5 francs. I Paris var det privata, som lemnade det komiska stoffet; en br Adolphe Bertrou, som kallar sig ledare för det humana partiet, rekommenderade sig såsom kandidat för samtliga valkretsar i Frankrike, och utvecklade i förblommerade ord sitt program, öfver hvilket lyste kandidatens-porrätt, med en fysionomi, som lifligt erinrade om monsieur Prudhomme, motsvarande engelsmännens John Bull, danskarnes hr Sörensen 0. 8. v.;j men den delen af hans plakater lät likväl polisen rifva bort. En annan kandidat, hr-Charlemagne Bajaud, uppträdde med let märkvärdiga programmet, att i stället för Frans den förstes staty i Louvern bör planteras ett stort rosenträd, omgifvet af fyra persikoträd, för att på detta sätt visa åkerbruket en lysande hyllning. Naturligtvis spekulerade äfven den averterande och plakatuppslående industrien på intressena för valet, hvarvid visade sig de mest komiska misstag. Kejsaren ämnade med det första afresa till baden i P:ombieres; en del af hofvets materiel var redan afsänd. från Paris. ENGLAND Lord Palmerston förklarade den 19 dennes i underhuset; att engelska regeringen beslutit att icke af amerikanska regöringen fordra någon ersättning för den skada, som britiska undersåter år 1854 ledo genom Greytowns bombardering. Billen om afskaffande af den under namn af ministers money i Irland bekanta afgiften har, efter omröstning, som utföll med en majoritet af endast 5 röster, genomgått andra läsningen i öfverhuset. Engelsk-ostindiska kompaniet har satt sig i besittning af ön Perim vid inloppet till Röda hafvet midtför Bab-el-Mandebsundet närmast intill arabiskal kusten. Times kallar Perim en liten ö, men den är i verkligheten större än Malta och blifver gehom sin belägenhet en mycket vigtigstation för ångbåtsförbindelsen mellan Suez och Ostindien såväl som för handelsföretag i det östra Afrika. Det är en ny position, hvarifrån Eagland vill bekämpa den franska planen att genomskära Sueznäset med en för de sörsta skepp segelbar kanal. SCHWEIZ. Omedelbart efter ingången underrättelse om Neufchåtelfördragets ratifikation har Neufchåtels regering utfärdat en kungörelse, hvarigenom fullständig amnesti meddelas åt 66 personer, som blifvit anklagade för delaktighet uti Septembertilldragelserna. Hufvudmännen för resningen började begifva sig till sin hembygd, i anledning af den förkunnade amnestien,. ITALIEN. Denaf sardinska regeringen föreslagia och af kämrarne antagna lag, som upphäfver de förut gällande förordningarne mot ocker, fastställer tvenre slags räntefot, nemligen en genom lagen bestämd, samt en fördragsenlig, fullkomligt fri räntefot. Den lagliga räntan bestämmes uti civilfrågor till 5, uti handelstransaktioner till 6 procent, samt kommer endast att tillämpas i de fall, då räntans storlek ej blifvit genom öfverenskommelse bestämd. Den fördragsenliga räntans storlek bestämmes efter behag af kontrahenterna, genom skriftlig öfvererskommelse. Uti Sardiniens andra kammare interpellerades ministeren af deputeraden Brofferio, i inledning af riddaren Buoncompagnis sändning till Bologna, för att å sardinske konun3ens vägnar helga påfven. Denna sändning oetraktades af Brofferio såsom en förödmjukelse. Såsom kyrkans öfverbufvud, yttrade ran, har påfven exkom.nunicerat oss och ehandlat oss som kättare. Såsom verldslig urste är han våra fienders förtrogne vän. 3etänken hvilket smärtsamt intryck det skall afva gjort på legatioriernias befolkning, att e Sardiniens representant i påfvens förmak, id sidan af Modenas, Österrikes och Neaels ministrar! De italienska folken vänta tora saker af oss, och vi föregå dem med tt exempel på en stor förödmjukelse. Derill kommer att denna sändning sammanträfat med en mängd pre2sprocesser rörande reigiösa frågor. Vill man afsluta ett konkolat, eller vill man närma sig Österrike? remierministern svarade härpå, att sändninen icke hade någon politisk patur, utan blott ar en höflighetsbetygelse mot påfven såsom atolska kyrkans öfverhufvud, att något konordat alls icke vore i fråga och lika litet nåot närmande till Österrike på en dylik omäg. Konungen af Neapel har genom en den 10 lennes utfärdad förordning infört kyrklig cenur af alla tryckta skrifter. Cultusministern ar dessutom förordnat, att biskoparne skola afva uppsigten öfver alla undervisningsanalter, samt att tvenne andliga skola anstäl8 vid hvarje tullkammare, för att genom ensur förhindra införandet af förderfliga böcErkebiskopen af Neapel skall stifts