ske på naärmasie postkontor. STOCKHOLM den 25 Juni, Bref från Danmark. Köpenhamn den 19 Juni. För jemi en vecka sedan blef man i ministerrådet härstädes enig med afseende på svaret till Berlin, men först i dag förelägges det till konungens sanktion ute på Jaeger:priis, der H. M. för ögonblicket uppehåller sig, njutande af sin gemålr, grefvinnan Danners, gästfrihet (Jegerspriis är, som ni vet. hennes privata exendom), och hemtan?e en numera helsosam förströelse från de cutopeiska frögornas bråk och hufvudbry i hvad engelsmannen kallar forest life,, det ädla fiskeriyrket dervid icke till förglömmar des. Det är att antaga, det vid den ifrågavarande kungliga sanktionen inga betänkligheter skola möta i sista ö,onblicket, och svaret skall väl då äfven kunna härifrån in optims forma afgå i morgon. Det är i grefvens tid, ty det är just jemt och nätt sista dagen af den utaf preussiska kabinettet lemnade fristen. Hvad innehållet af berörde svar angår, är detta naturligtvis ännu en statshemlighet. Skall man döma efter de organer, hvilka stå den närvarande ministeren närmare, har regeringen tagit det mod till sig, att åtminstone prot stera emot Preussens preliminära tolkning af 13-majnoten, och förklarar sig stående vid detta såsom det danska kabinettets sista ord. Officiösa röster hafva visserligen varit hörda hvilka ansett det löna mödan att konfidentie!t försäkra, att svaret dessutom och i allmänhet är hållet i en viss lifligare ton, men jag: anser dock riktigast att vänta tills vi på de; vanliga vägen geiom tyska blad erhålla de! af uttrycket in extenso, förrän vi deröfver anställa vidare betraktelser. Emellertid har man då, som sagdt är, till en början blifvit enig, om svaret, och dett: är i sjelfva verket icke så alldeles litet. Om icke allt bedrager, är nemligen enighetena inom ministeren icke i allmänhet så stor, som någon måhända föreställer sig. Scheels bortgång har i detta afseende just icke sycnerTixt förändrat sakerna. Lasset drages fortfarande temligen ojemt och det är obestridligen Halls ovanliga talang att jemka, finna på råd och klappa de kinkiga barnen, man har ait tacka för att icke kombinationen åter a sig sjelf gått för längesedan sönder. Det ligger också i sakens natur, att sålänge mar ännu egde hoppet om att kunna hålla ielstaten uppe, ver detta allmänna intresse en för:eningspunkt, der man för den stora sakens, skull underordnade eller journerade mårga sina enskilta, mer eller mindre diverge.ande meningar; men ju mera det: börjat blifva klart för regeringen sjelf, att detta system joke duger och att det drages med en obot lig kallbrand, ju mer den tidpunkt närmar sig, AX man nolens volens måste besluia sig för expertimentets öfvergifvande, des.o mer tränger sig den fiågan en och hvar in på lifvet, hvad u8 härnäst är att göra, hvad nytt parti att taga. Och då. när det stora ändar målet, hels atens genomförande. hvilket i sin tid samlat och förenat dessa h.rrar, icke längre existerar, intröva de olika personliga meningarne om , Jet rärta steget hvar med gin frigjorda myndig. et ock sitt individuella citertryck. Det lider .ntet tvifve!, att ställ: ningen inom ministeren redan huvmt ett god! stycke inpå detta stadium och att fall sedan för ekommit, der bekymret fö. MOrgond 28en gif vit arledrning till osehagliga erforenhete rörande de särskilta regeringsi.damöternas För framtiden föga påräkneliga sa udrägtigr het och solidaritet i åsigter. Men br Hall har varit der, och genom hans sörme Ving har en bevig fred bhfvit hittills lyckligt NY sluten -— hvarannan dag. . Frågan om en eventuell skandinavisk politik har vid allt detta, bland annat, måhänds till och med företrädesvis varit en stötesten .och förargelseklippa. Att den verkligen vart inom ministeren å bane, är utom tvifvel, ock jag torde framdeles kunna meddela er någo! mera derom. Hvad är det som vållar att man härstädes, oaktadt det påtryck, som obestridligen börjar öra sig med mycken energi gällande äfven ån den allmänna opinionens sida, ännu vån:dar sig så svåra för att taga rarti för en politik, hvilken, om än på blott hundra mils .afstånd, kunde föra till realiserandet af en atandinavisk förening? Hvad är det som. äfven för män af välmenande tänkesätt, gör det så -svårt att komma öfver det andliga brod, ?rskapets och de amatörmessiga småfundering Arnes tröskel? Man hör visserligen talss ov9 nya ryska noter, om svårigheten för regering, en att komma på det rena med hvad Frantrike och England verkligen bära i skölden, om det fina i att låta Tyskland sjelf framtvinga härsiädes oundgängligheten af en förändraå politik och i att icke gå de je SYRA ar RET SONARA ge