mig än han sjelf, en halfvuxen flicka med två flätor ljust hår i nacken och någonting hjertegodt och tänkande i de blå ögonen. God middag, mamsell Carlina! yttrade Petter och strök af sin halmbatt; det är varmt i dag, så bär i middagshugget — tackar ödmjukest, för sist, i onsdags; mor fick riktigt blånorna och sa att det skall bli färdigt på sagd tid; men mor bad att hon skulle få mera. ss oo Ja det skall bon få. Är du törstig, Petter? Se.här! . Åh Herre Gud, hvad de ha godt dricka här på Åbro, yttrade Petter, sedan han till hälften tömt den snygga kannan af enträ, som efter gammal prestgårdssed alltid stod framme. Här är nu väskan till vördig prosten. . Carlina skyndade in med väskan, men hade icke tid att vara inne under den högtidliga upplösningen, utan skyndade ut till sitt embetsrum, köket. N Prostinnan log sedan flickan lemnat rummet. Nu har Carlina brådtom; jo jo, hon vill icke skämmas då hon har sin vecka. Du skall få se, Adolf, atthon nog lyckas — men vigtigt är det . : Petter satt på vedlåren för att hvila sina ömma fötter. Det är icke så beqvämt heller att springa tre fjerdingsväg berfotad på barr, stickor och stenar; och dessutom skulle han ha en smörgås, som tillhörde befattningens sporter. . . Lilla snälla mamsell, började Petter; jag ville så gerna fråga om mamsell hör nägra böcker., : Jo, Petter, många nog. . Nå, är det icke en liten fyrkantiger en med skinnrem, så att han kan knytas igen? Nej; se der har du en smörgås. Med ost på... tack skall lilla mamsell ha! Jo jo, mamsell kan nog sköta hushållet, hon.