förlänger man endast vinterns tröttsamma nöien, Jag har icke mer något landtställe, emedan min aflidne man i lifstiden testamenterade bort sitt till sin bror; jag måste hyra något, men åt hvilket håll? 25 min trakt, i Normandie.x gDer faner jag ingenting.. på rleke du or ne som. känner orten; och om du vill ge mig: uppdrag, förbinder jag mig att skaffa dig en förtjusande enslighet. Du är alltför god. Säg ett enda ord, och jag börjar genast mina eftersökningar. Men jag tänker på en sak: hvarföre sanlle vi ioke vistas tillsammans ? Huru? . Ingenting är enklare; du kommer och tillbringar någon tid hos mig, och vi begge skulle fara omkring i trakten, till dess v: funme det som passade dig. Jag kan verkligen icke. Du kan icke? Hvad hindrar dig? De är en tjenst du skulle göra mig, ty — jag måste bekänna det — jag är hotad med ati i sommar ofta bli ensam på lamdet. Octave talar om utfarter till Dieppe, till Baden, till Trouville och mera sådant. Det skulle vara mycket artigt af dig, om du samsyckte at: vara hos mig i hans ställe. Du känner vår bostad; den qr ingenting feodalt, man finner der hvarken småtorn eller Vindbrygg:; kaästanierna äro på långt aär icke ett par hundra år gamla; men boningen är treflig, väl belägen, det fins hästar i gt.llet, en kalesch; vagnshuset, Vackra promenader i märheter. Pu skall der må förträffligt af den friska lut ten och vår sköna mjölk; du skall icke få alltför ledsamt, tack vare våra grannar. Tänk :å saken, samtyck, och du skulle verkli er göra mig lycklig.s Lå Jag är så tacksam som möjligt för förbindligt tillbud, men ...p Ånnu ett men, sådant fult ord! Jag skyn. dar bort, för att icke mer höra det. Viskola fara så snart du behagar — den här veckan om du så tycker; ingenting qvarhåller mig ett s: