Aftonbladet – 13 juni 1857, sida 1

äldsta svenska historien förtäljer visserligen om en konung, som hette Niord, men i öfrigt var ordet ni ytterst föga i bruk, utan nyttjades med förkärlek det mera klassiska du. Och som bevis på de gamle svearnes afvoghet mot detta ord torde kunna anföras, att Niord icke, i likhet med sin yngre bror Yngve Frey, fick efter sin död såsom öfvergud intaga plats i Upsala tempel jemte Oden och Thor, utan endast blef en vädergud, hvarmed således redan i våra häfdors barndom förebildades, att ni-ordet, huru mycke man också nu söker uppblåsa det, ändock är och i evighet förblir blott ett vider. Denna sista, strängt logiska bevisning uppfattades, såsom den lättast begripliga, med oerhördt bifall. Man kom öfverens att med 24 sk. per fruntimmer bidraga till den lilla broschyrens tryckning och utdelning i massa. En af fruarne föreslog till och med, att den nästa söndag skulle uppläsas i kyrkan jemte kungörelserna. Mot detta systematiskt organiserade motstånd strandade alla ni-vännernas ansträng, ningar; partiet sprängdes småningom åtskiljs; det sista niet dog bort inför en vredgad, hötfull bliok ur ett annars löftesrikt qvinnoöga; titlarne återtogo sin rätt. Å Då kom landshöfdingen till staden för att installera den nyvalde borgmästaren i embetet. Supå följde på supå. Landshöfdingen kallade damerna för ni och bad dem så kalla honom. En glödande ni-passion vaknade plötsligen i alla qvinnobröst, som andudes luften af Malthacka societet. Hade så mycket blommor regnat öfver landshöfdingen, som nu störtskurar af ni, sannerligen hade icke en af konungens högtbetrodde män legat qväfd derunder. Äfven herrarne begagnade sig med förkärlek af. den rättighet den höge embetsmannen dem förlänat. Endast prosten hyste sina farhågor, grundade på klassiska skäl, att så tilltala en modern prokonsul. På landshöfdingens uppmaningar svarade han: Sie me Deus amet (så sant mig Gud hjelpe) jag vågar! Det strider mot respekten och de romerska sedvänjorna.n Sedan landshöfdingen gifvit impulsen, blef ni-ordet icke allenast -brukbart, utan omtyckt i Malthacka med omkringliggande nejd. I fru Oxhusens trädgård gjorde damerna af prostens broschyr en autodaf, som till och med satte frivilliga brandkåren i rörelse. Prosten öfvergaf alla tankar på fru Oxbusen och tog en systerdotter i huset, om hvilken stadens infallsmakare notarien Skutth yttrade, att, då man väljer sig fsysterdöttrar, kunde man välja en vackrare. K. E9.6