Aftonbladet – 13 juni 1857, sida 1

herrar! att mången, för hvilken n,i klingar oangenämt, skall skynda att bli du med oss. (Sant! sant!) Den 18 dennes ni-vellerar sig hela Stockholm; må vi skyndar att förekomma Stockholm — må Malthacka ha förstget framför hufvudstaden. Då jag vid detta tillfälle stält mig till efterrättelse den gamla romerska grundsatsen: tentare licet, och vågat träda i spetsen för en högvigtig reform, tar jag mig, förvissad om herrarnes benägna kooperation, friheten föreslå en Niskål öfver lag. Rop af en bål, en bål! tjugofyra skillingar per man. En hatt cirkulerar omkring och emottar uppbörden. Likvisst, inföll herr Kutting, måtte jag väl icke behöfva kalla min gamle far för m. Gubben kunde tro, att jag ville vanvörda hoNom. sOch jag, fullföljde magister Pratmansgon, oundantar uttryckligen biskop och konsistoriales. Jag har ett litet mål anhängigt i domkapitlet, och om jag niar, så friar man mig icke.n Öfvertulluppsyningsmannen herr Krypner förklarade, att då generaltulldirektören anlände till staden på sin öfliga inspektionsresa, så afstod Krypner för tillfället från allt niande, ty han ville icke äfventyra att bli transporterad till Skonör, hvilket möjligen kunde inträffa, om han välkomnade sin högste förman med ett kära ni eller något dylikt. Stadsfiskalen åtog sig väl att vid den årliga beväringsmönstringen kalla landshöfdingens betjent för ni, men hvad landshöfdingen sjelf angick, så visste han nog hvad hans frid tillhörde. Herr Balk ville gerna slippa att kalla fru Oxhusen för ni, ty sedermera vore han intet ögonblick säker för sitt goda namn och rykte. Herr Skutth ville icke förneka, att han för ögonblicket vore stadd i friare-ärenden, men önskade tills vidare uppskjuta att tilltala sin utvalda med ett så enstafvigt ord som ni, då hon i stället kunde svara honom med nej, hvilket vore nära nog lika enstafvigt. Åtskilliga dylika reservationer anfördes, men under inflytelsen af bålen niade emellertid herrarne hvarandra med passion, och till och med de, som förut varit du, öfverenskomrmo att för omvexlings skull sinsemellan använda det plötsligt så moderna ni. Knappt var sammankomsten på stadshuset afslutad, förrän pigan derstädes, dygdädla jungfru Annette, knöt en schal öfver axlarne och skyndade till fru Oxhusen, som mötte benne i dörren och häftigt frågade: Nå, hvad sad di?: 3: