ett--bantäg på samma gäng anlände; skulle det lättligen af bogspröt eller löpande gods blifva vräkt i sjön. 5) Då fartyg skola utlöpa under det vinden är vesilig, sker det redan nu icke utan svårighet; men denna siegras ojemförligt vid en kryssning, som förutsätter en vises bestämd punkt, den rörliga bron, till hvilken man skall kryssa sig upp, en punkt så mycket svårare att uppnå, då den är be-J lägn vid sidan af berget, der vindstötsrne äro-icke -allenast sammanpressade, utan också I. ganska ojemna och slängande: c) Den delen af hamnen, som ligger vid Munkbron, närmast kanalen och til en del vid början af densarcma, blir helt och hället upptagen af järnvägen, så att inga fartyg vidare kunna der lägga till, enskada, som synes, komma att sträcka sig till helar den längd af hamnskoningen, som slutar med flottbryggan nedanför kött-torge?.. . Hvilken förlust blefve ej. dett för rörelsen, antingen men afser afeättningen af varor, deras :sjöväga transportering. eller Stockholms invånare, som behöfva: köpa dem till förbrukning! Man må icke förgäta att denna del af hamnen begagnas hufvudsakli gast för afyttrande af jordfrukter, kreatur, ved, med mera dylikt tillhörande de dägliga behofven.. Hvar skall man, få en plats för dessa fartyg, om den redan. nu -knappa hamn.delen upphör att finnas till? När nu alla dessa stora olägenheter tagas i betraktande, och främst sjöfartens betydliga försvårande, så kan man: ej underlåta att beklaga såväl sjelfva jernvägsidens förvridning sora ock den kostnad, hvilken staden förut gjort sig genom en dyrbar sluss för att just underlätta och npphjelpa den inrikes sjötrafiken. RBiddarholmskanalen och riddärholmsbron. Genom jernvägens framdragande långs Riddarholmskanalen öfver Hebbeska och Gieeijerska tomternå går man totalt miste om din allmänt påyrkade fria och obelamrade käjanläggningen här och förbi rikets ständers hus till änsbälsbämnens enanläggning både bidragande till holmens prydnad och sä mycket behöfligare., som --åpgbåtstrafiken växer m-d hvarje år och alltså utrymmet i den gamla hamnen —hvad som redan nu öfverklagas — blir. allt mer och mer otillräckligt. På samma :! gångs tillintetgöres . hoppet. att genom denna fria kaj eller strandgata också få mörre utrytome i sjelfva känalen icke allenast för den torgtillförande allmogens farkoster, utan ock för de lika omistliga kulloch vefbåtarne för kommumnikationerna på Mälaren. Hvad beträffar platsen vid Riddarbolmsbron, hopa sig här svårigheterna på ett vida betänkligare sätt,. till och red för verkställandet af den olyckliga tanken att deröfver framdraga jernvägep. Största svårigheten ligger i att förlika jernvägstrafiken icke allenast äfven här med s öfarten. utan ock dess utom med den allmänna rörelsens fordringer på denna starkt freqventerade plats. Den stagnation i.landirafiken, som för fotgängare, åkdon och varutransport måste uppstå, då bantåget är i annalkande, blir — äfven om man antsger endast ett kortare uppehåll — redan i och för sig sjelf högst äfventyrlig och skall gannolikt, när tiden är inne för bantågets förbiilande, ge anledning till epillande af menniskolif, helst oförvägenhet bör till väri folklynnes natur: man trotsar hellre lifsfaran än man äfventyrar att komma för sent till en ångbåt eller till embetsverken med sina fateliepapper. Kan man verkligen, äfven genom penningeslöseriet, åstadkomma en-passage för Jernvägen öfver Riddarbolmsbron, u:an att förstöra icke allenast trafiken mellan staden och sjelfva holmen, utan äfven på samma gång platsens vackra utseende, hvilket väl Också bör tagas i betfaktände? Att man — vid tanken på Mälarens möjliga stigande ännu högre än är 1851, då vattnet flödade upp längt in på Munkbrotorget — skulle ha för afsigt att framför bron anbringa antingen en hög landbank med tunnelar eller en nedsänkning med passage -deröfver, tycks ingalunda nedtysta. den tviflande. -Emellertid är det beklagligt att, den, som framkastat det generella förslaget, icke också meddelat ett detaljeradt för sättet huru uaderverket skall utföras. Broarne öfver .Strömsborg. — Ehuru i ojemförligt mindre mån än banken öfver Riddarholmsfjärden, kommer dock brosträckningen öfver mynningen af Norrström att också: genera sjöarten. Deremot gör den starka strömsättningen faran vida större för olycks: händelser genom bantågets pästötning af fartyg, som här lättare kunna komma i drift. Äfventyrligheten och. svårigheterna minskas ingalunda genom några vidt tilltagna spann eller broöppningar, framför hvilka dessutom stagnation och trängsel måste uppstå på sjel va bron i både pergonoch åkdonstrafiken under genomhalningen af de ht stationerade höoch vedskutorna med deras bredt utlagda och oviga laster, att icke nämna tegelbåtarne. Och ifrågavarande b:osträckning blir sannolikt lika mycket freqventerad som nu Norrbro, om icke mer, ty meningen är väl att denna brosträckhing skali ersätta den föreslagaa och redan beslutade bron från Riddarhusgränden, hvils kens tillvaro jemte den för jernvägen skulle ännu ytterligare hindra sjöfarten. Om denna jernvägsanläggning komme till stånd, -blefve väl det slutliga resultatet, att också ifrågavarande del af hamnen (mer än hälften af längden från Röda bodarne-till Kungshbolmsbron) sågzom omsättningsplats för varor och förnödenheter försvunne, liksom den vid nedra delen af Munkbron. 3, Den gemensamma bangården vid Röda bodarne. En gemensam bangård inom hufvudstaden, der banorna söderoch norrifrån skulle sammanlöpa, är från början ensamt hr Ericsons id. Som skäl för densamma Har han bland annat anfört den härigenom lättade tränsitofarten. Detta är också nära nog den enda fördel, som kan åberopar. Men icke är den a KE Lr RE RR RNE Hä ne EA EE SAT ET TE TR a ag PARETS Arn e Mnprs prr rå IRA 0 AAA mnkr brtv lönt hg fö fö Ar re Ber a rar rn rr RA fö RN Hondas rt tt FR RR NORA AL na LT LR