Article Image
om hr H ville blott med sitt anseende gå i borger för att de 29 millionerna, som nu äskats, skola försl: fill åstalkommandet af de jernvägar, hvilka unde: depna och nästa statsregleringsperiod af utskottet til utförande föreslagits? En så from mans löfte i dett: fall vore ändock något värdt. — Ett bittert anfal mot Köping Hultbolaget hade blifvit gjordt af enta tare, hvilken sjelf är styresman för etwt enskilt jern vägsföretag. Hans och fleras med honom tankegång tyckes Våra: det är rätt åt Köpiog-Hultbolaget, son lätit bestjäla sig... Annars beklagar man och söke: bjelpa dem som oförskyldt råkat i betryck. Om nv f. ex. Gefle-Dalajernvägsbolaget befinnes ha missräknat sig och begär yiterligare låneunderstöd afstater (och detta lärer vara i görningen), månne då der sårde talaren skall vara lika obenägen mot detta bolag, hvilket missräknat sig, som mot det, hvilket blif vit plundradt? En talare hade med mycken käckhet påstått, att opinionen i landsorten var för utskottets förslag. Talaren åter vore viss om ett motsatt förhållande, och om de 40 å 50 representanter i bondeständet, hvilka varit hemma på permission, men nv återkommit, i ssken ti!lspordes, så skulle svaret vittne om den största fruktan för den stora statsskuld utan alla sätra gränsor. En och annan possessionat vore väl icke obenägen satt skattesälja hela Sverge, för att med köpeskillingen bygga jernvägar; men deras an al vore ej så stort, att deras brånsd kan anses såsom landets opinion: Talaren förklarade, att fastän har hade önskat att jernvägen skulle få dragas norr om Mälaren, så kom han ändock icke att nu rösta deröre, emedan han först önskade tillgång på fullstän digare uppgifter både rörande denna och den söde om Mälaren föreslagna jernvägen; begge vägsträck ningarne tarfvade att bättre undersökas. Så äfver med Stiockholm-Upsalavägen. För närvarande ville han ieke rösta för den hellar, ty om den komme att gå vester i stället för öster om Sigtunafjärden, så försattes Upsala stads representant, hvilken af sius komitenter fått befallningen: heldre ingen jernväg aorr om Mälaren, än en jernväg till Örsundsbron, i den ledsamma nödvändigheten att rifva ned hele Gefle Dalajernvägen, hvilket blefve ett vågsamt tilltag I alla händelser skulle han icke för att få jernväg till den ort, som han representerade, göra sig skyldig till den afgudadyrkan för statsutskottet, som andre talare ådagalagt. Till de två under arbete varande statsbanorna ville talaren rösta för anslag, måttlig: likvisst, efter råd och lägenhet inom landet. Per Erik Andersson från Westmanland klandrade den af statsutskottet föreslagna sträckning UpsalaSala-Örebro, emedan den nästan endest gin. e genom ofruktbara sträckor och skogsryggar, sårom talaren, den der varit bosatt en längre tid i trakten, kunde intyga. Derefter sökte han genom flera statistiska jemförelser mellan Westmanland och Södermanland ådagalägga företrädet af banan norr om Mälaren, På norra sidan finnas 6200 hemman, på den södrs blott 3200, och deraf utgöres frälsejorden i Westmanland af blott 14 och i Södermanland 46 procent. Beskattningen uppgår också på förra stället till 9 rår pr person, och på det senare till 4; rår. Talaren förordade den norra banan, utan afseende på Köpiog-Hult-banan. För öfrigt önskade ban; att intet fullständigt jernvägssystem måtte nu beslutas, att arbetet måtte inskränka sig till Örebrooch Malmöbanorna samt uteslutande utföras af kronansmanskap.

10 juni 1857, sida 3

Thumbnail