öfrigt ansåg han, att den föreslagna statsskulden ic! borde bafva något afskräckande, då vårt rörelseka; tal, som betecknas genom import och export, på senare åren så ofantligt tillväxt som hr Gripenste visat. Ju större rörelsekapital ett land har des mindre trycker nemligen på detsamma dess stat .skuld.. Då man motsatt sig statsbanesystemet oc ansett förvaliningsoch driftkostnaden på stat banor blfva högre än på privatbanor, så bor man äfven hafva tagit i betraktande, att: t rifferna på statsbanorna äro lägre än på privatbi norna. För att visa detta, anförde han exempel frå Frankrike på privatbanor och från Tyskland på stat banor. Sedan han uuryckt den åsigten, att ma borde förlita sig på öfverste Ericsons ka!kyler oc uppgifvit, att redan under denna statsregleringsp riod flera millioner öfverskottemedel blifva tillgän; liga till räntor och amortering, slutade ban und bifallsrop med att förklara, det evdast en varm ö vertygelse och fosterlandskärlek dikterat statsutsko tets beslut. Hr Ekholm ville, då tiden så långt framskridit i nan han fick ordet, fatta sitt anförande i störs korthet. Han instämde i de af föregående tala gjorda anmärkniogar emot statsutskottets förslag a binda efterkommande vid statsskuldssystemet. Få öfrigt fann han det ganska märkligt, att ieke u skottet funnit sig det minsta generadt af förra rik: dagens beslut om Göteborgs-Stockholmsbanans fö: läggning; detta besut hade uppenbarligen afsett af intaga en del af Köpiog-Hultbanan uti stambans mellan Göteborg och Stockholm. Talaren kunde ick tro, att de olyckor, som drabbat Köping-Hultbolage och för öfrigt varit tillräckligt hårsa, icke borde be rättiga till några anmärkningar emot de svenska di rektörerna och allra minst att afhända bolaget d förhoppningar man tillförsäkrat detsamma. I fråg om den förre talarens anförande kunde hr Ekbolr icke undgå att finna det besynnerligt, att hr Bild förglömt eller uppsåthgen förbigått en del kårer nor om Mälaren; han hade nemligen icke omtalat d trupper, som äro förlagda i Upland, utan emot Sö dermanlands och Östergötlands stridskrafter blot beräknat Westmanlands och Dalregementet. Fö den norra vägen om Mslaren borde likväl äfve tagas i betraktande både iofanteri och kavalleri frå Upland. För öfrigt trodde hr Ekholm det icke var välbetänkt att påräkna i händelse af ett krig trup serna från den östra kusten till hufvudstadsns för svar, emedan om kustprovinserna blottedes genon truppsammandragningar vid hufvudstaden, fientlig: ströfkårer skulle kanna anställa enabanda härjninga och ödeläggelser, som de under czar Petters tid, oc hvilka ännu torde vara i lifligt och afskräckand minne. Fastmer trodde hr Ekbolm det vara klokar att vid sådant tillfälle trupper droges från det inr af landet till försvar af hufvudstaden och andra mi litärpuokter på östra kust2n. Äfven vid sin beräk ning öfver de industriella förhållandena norr och sö der om MsSlaren hade hr Bildt utelemnoat Upland, si att den öfvervigt han uppstält för Södermanland in galuoda hölle streck. I fråga om industrien ansåj ban den vanliga rörelsen och trafiken vara den säkra ste exponenten, och han trodde, att man, för att ut röna denna, blott skulle behöfva anmoda några på litliga personer att i 8 dagar utauför Stockholm tullar observera rörelsen derstädes, för att finna, at trafiken på norra sidan är minst 7 eller 8 gånge större än på den södra. Hvad städerna norr om Må laren beträffar, så ville talaren blott anmärka, at Westerås, ehuru icke någon sor stad, är af mycker vigt för den kringliggande orteau med n så liflis spanmålshandel, att den uthärdar jemförelse mer bvilken annan svensk stad som helst i det inre a landet. De verkstälda undersökniogarne hade vari ytterst knapphändiga, till bevis hvarpå talaren blot ville anföra, att vägen från Sala nedåt Nlifvit före slagen i den mest oländiga och ofruktbara trakt. On man ville höra Westmanlands befolkoing i detta hän seende, skulle det icke vara mer än en tanke derom att ingen väg för jernbanan norr om Mälaren kunna otfinnas, som är sämre, än den öfverste Ericson före slagit. Sedan hr Ekholm vidare visat orättvisan ut att lägga alla vägarne, utom banan till Upsala och Sala samt sammanbindningsbanan, söder om Mälaren jamt erinrat, att utskottets vattuskräck icke hade nå sot stöd i erfarenheten, oeh att den kortaste väger icke är af någon betydenhet, då man till följd a less större ojemuhet hvarkeu på den kommer fortare eller får den for billigare pris, så förklarade han, at underrättelsen om skuldsättningsideen i landet mot lagits med allmän bestörtning. Han afslutade sit föredrag med den förklaringen, att han yrkade uppikof med alla andra statens jervvägsföretag, än fortättningen af de två redan påbörjsde, så att tilltöritliga och fullständiga upplysningar måtte kunna innas. Till fortsättning af de påbörjade banorna insåg han att man borde anvisa 20 millioner. När hr Ekholm slutat, afbröts sammanträdet klocsan half 4 för att åter fortsättas på eftermiddagen.