Ett af de skäl, som oftast anföras mot vestra stambanans dragande norr om Mälaren, är den närhet, hvari jernvägen derigenom skulle komma till segelleden på Mälaren. Enligt moiståndarne tili. den ofvannämda banriktningen skulle nemligen en jernbanas framdragande utmed stranden af en vattenled innebära ett slöseri med kommunikationsanstalter, som ingen god hushållning kunde tillåta. Huru: det dock egentligen hänger tillsammans med detta slöseri, och hvilken med största skäl kan beskyllas derför, den zom tillstyrker jernvägara framförande genom trakter med större odling och en gammal trafik och der sjöoch landtrafiken räcka hvarandra handen för att ömsesidigt stärka hvarandra, eller den som ifrar för deras framförande genom trakter med ringa trafik eller en sådan, som måste helt och hållet nyskapas, och huru det till och med är ett alldeles grundlöst: föregifvande i statsutskottets betänkande, att den af jernvägskomiten föreslagna stambanan norr om Mälaren skulle gå utmed Mälarens strand, då den merendels håller sig på ett afstånd från sjön af en, två till tre mil och egentligen endast vid tvenne djupt ingående vikar berör Mäölaren,-— allt detta har blifvit så fullständigt ädagalagdt, att allt .vidare ordande derom för dem som vilja taga skäl kunde anses öfverflödigt. Då det likväl icke kan sakna jintresse att se huru verldens tvenne mest pråktiska folk, engelsmän och amerikanare, hedömt. denna frågs, samt framför allt huru de praktiskt tillämpat sina åsigter deruti, hafva vi, med ledning af kartor och statistiska arBeten. öfver Storbritanniens ch Förenta Staternas jernvägar, sammanstält några data, som vid frågans bedömande hos oss ej torde sakna sin vigt. GVi .äro visserligen, hvad flera af dessa beträffar, redan förekomna af professor Carlson, som i sin sakrika, särdeles upplysande reservation åt nämde länders och.i allmänhet utlandets förhållanden härutinnan egnat. stor uppmärksamhet; men då sådana på fakta stödda skäl ej kunna nog mycket framhållas, vilja. vi, äfven med fara satt göra oss skyldiga till.ett upprepande, här meddela några uppgifter, som möjligen kunna lända till ytterhgare belysning af frågan: Man finner då först, vid en blick på jernvägskartan öfver England, att största massan af dess ofantliga jernvägsnät visserligen sligger i det inte landet, men ett undvikande af segelleder ingår redan här så litet som grundsate, att man finner långa jernvägssträckor framdragna. nästan alldeles utmed kanten af kanaler och segelbara strömmar. Så ör t.ex, förhållandet med jernvägen mellan Exeter och Bristol, mellan Oxford och Birmingham, meltan Oxford och Bath, mellan Reading och Hungerford, Manchester och Lancaster, Manchester och Huddersfield, många andra att förtiga. Men ej nog härmed. Intet land eger som bekant en så utvecklad kustfart som England, och likväl finner man på alla dess sidor mot hafvet, ofta alldeles utmed kusten, jernbanor af ansenlig längd. Så går utmed södra kusten vid kanalen från Fölkstone i Kent ända till Dorchester i Dorsetshire en enda oafbruten bansträcka; likaså från Hartlepool på östra kusten öfver Tweed rundtomkring Forthviken och öfver Edinburg till Inverness i Skottland, dels redan färdig, dels under anläggning, en enda bansträcka, som berör då flesta af. de större och mindre handelsstäderna på kusten och ota på långa afstånd endast lemnar en engelsk mil mellan sig och hafsstranden. . Norra och södra kusterna af Wales samt nästan hela kusten af Lancashire gifva om möjligt ännu mera talande exempel på samma förhållande. : I Nordamerika äro exemplen på jernvägars framdragande utmed lifligt trafikerade segel