Aftonbladet – 29 maj 1857, sida 2

Den med gårdagens norska post ankomna underrättelsen, att norzka odelsthinget med en majoritet af 4 röster beslutat att till handlingarne. lägga den .kongl. propositionen med förelag till ny -mellamikslag, har bär framkallat en högst smärtsam och cbehagtig sensition. Norska tidningarne meddela ännu icke någon redogörelse öfver den 6 timmars debatt i thinget, som föregått detta beslut, men af Feras yttranden kan man sluta, att thingets utmärktaste och insigtsfullaste män gjort allt hvad i deras förmåga stod för att förekomma förkastandet af det för båda rikenss välförstådda intressen och för utvecklingen af de unionella förhållandena så gagneliga och vigtiga Jagförslaget. De kraftigaste skäl och grunder, som vid detta tillfälle utan tvifvel blifvit i landets eget och i unionens intresse anförda af Schweigaard, K. och C. Motzfeldt, Iaye, Stabell m. fl., gälde ingenting för bondemajoriteten, som vid detta tillfälle hade med sig den inflytelserike storthingsveteranen pastor Harbitz. Det är mera än beklagligt, att man från norska representationen erfar en så anti-unionel meningsyttring, just i det ögonblick då fråga är å bane att genom en jernvägsförbindelse, genom nya väganläggvingar i Jemtland o. s. v. i materielt hänseende närma de båda rikena till hvarandra. Vi få anledning att återkomma till denna sak, så snart vi få del af de förhandlingar, som derom egtrum uti storthinget, och derigenom närmare kunna erfara de motiver, hvarpå majoriteten i detta fall grundat sitt beklagansvärda beslut.