Aftonbladet – 27 maj 1857, sida 3

a a TR TG Åk BLANDADE ÄMNEN. En tillfällighetspoet. Kort efter det Napoe)as högsta önskan blifvit uppiyld genom en sons ödelse åt honom, inträdde en herre till hr de Gerin, som på den tiden var kassöjr vid de hemliga fonderI ia och först för några år sedsn afled. Frimlingen ar omkring 40 år gamnvwal, och bar sitt korpsvarta hår efter den tidens bru).; han framlade för kassören en anvisning tillika med ett poem. Hr de Ge: rin löste först poemet (det var en dithyramb i an0edning af dena stora händelsen) och fäste isynnerhet sia uppmärksambet vid. omqvädet, som var af följande lydelse: Si Fötranger comme un seul homme Un jour voulzit nos asservir, Autour du noble roi de Rome Jurons de vainere ou de mourir! När kassören: genomiläst poemet, betalde han anisningen, sora lydde på 000 francs... Hertiginr.an de Berry hade nedkommit med ena sn, som fick benämningen underbarnet. Hr de Gerin var just sysselsati att ordna sina papper, då a herre med gråsprängdt hår inträdde i rummet och iemnade honom en pappersrulle och en anvisning. Hr de Görin öppnar pappersrullen och finner ett poem med följande omqväde: Si, måditant notre ruine, Letranger v eut nous -asservir, Antour du fils de Caroline Jurons de vainere ou de mourir! Hr de Görin läste icke vidare, utan utbetalde ansisningen å 3,500 francs. .. Ludvig Filips äldste so:23, hertigen af Orleans, had fö -mält sig, och en son blef frukten af hans förening med prinsessan Helena. Hr de Gåerin revide-ade just sin kassa, då riågon knackade på dörren. En herre, som nyttjade peruk och glasögon steg in och presenterade en anvisning tillika med ett litet häfte. Hr de Görin bläddrar igenom bäftet, och finaer att det innehåller em dithyrambmed följande omqväde: Si, dans son implaeable haine, Tetranger veut nous åsservir, Aupres du nobde fils dHelene Jurons de vai acre ou de mourir! Kassören utbetalde derefter till anvisningens innehafvare ett belopp af. 1500 francs... Bourbonerae af en äldre och den yngre grenen hade försvunnit. Frankrike hade proklamerat republiken. Kassören. undersökte sin kassas tillstånd; de hemliga fonderna voro afskaffade, och han förberedde sig att aflägga redovisning. Emellertid afbrytes han i sin sysselsättning af en gammal skröplig man med skärm för ögonen, hvilken framräcker följande skrifvelse; Medborgare; de hemliga fonderna äro afskaffade, men jag anser för min: plikt att fira republiken grafis. Intet förmår ingifva er ett bättre begrepp om mina känslor, än följand e strofer, som jag härmed lemnar er: Ah si jamais dans sa furie Letranger veut nous asservir, Pres de Fautel de la patrie Jurons de vaincre ou de movirir! Det är mig verkligen kärt att få göra upp mins affärer med er, svarade hr de Gerin 3 jag har länge haft en öfverraskning i beredskap åt er, och ni skall få verser af mig till återskänk. Men ni får hålla ill godo med mina verser sådana de äro, ty jag är icke poet: Pour chanter chaque monarchie Les memes vers vous out servi, Mais renoncez ja Vindustrie, Qui, si longtemips, vous a nourri. Men får gå ändå! Dor bar ni 20 francs, låt det vara slut dermed,... .-Kassörens råd blef emellertid en ropandes röst i öknen. Hr de; Gerin är död, men poeten lefver. Södra jernban:sbolzget firade pyligen med stor prakt invigningen af! en ny sektion. Agiotagens stordignitärer, premie;rnas hofinän och spekulationens claqueurer skoc!sade sig kring Isaak Pereire, den mest sindrande sgjernan på jobberiets firmament. Under det man skänker honom sin byllning, tränger en vördnadsvfird gubbe sig fram. Han förefaller som en geogå agare från en försvunnen tid, hvilken kommer att lhembära nutidens mästerverk sin hyllning. Monsierasr Pereire,, utbrister han med rörd stämma, i detsamma han till industriens konung framräcker stt manuskript, snär ni återvändt hem, skall pi måhända värdigas genomläsa dessa verser, den sista sucken fråa en snart förmultnad lyra ; men tillåt mig . emellertid att högt och ljudligt uttala min döende ingifvelses sista strofer: Ab, si jamais dans Yindustrie Tetranger veut nous asservir, Au lieu de voir cette infamie, On verrait Pereire pårir! Beundran var så allmän, rörelsen så elektrisk, att Pereire sjelf greps af det allmänna känslosvallet. Hans stolthet kände inga gränser rher, och öfverväldigad af ögonblickets hänförelse, skänkte han poeten — 10 francs. H Summa summarum hade således poeten från 1811 till 1857 uppburit 13,030 francs. i — Ny Franklinsexpedition. Lady :Franklin låter uti: Aberdeen utrusta ångjakten Föx., hvilkdu skall i slutet af Juni, eller början af Juli anträda den beslutade nya nordpolsresan. Detta fartyg vär sir Riehard Suttons lustjakt och hade kostat honom 53000 f, men utbjöds efter hans död till försäljning. Lady Franklin har nu inköpt densamma för 2000 och dess utrustning kostar 3000 . Hela fartyget fodras :helt och hållet med fast träd, för att könvna bättre motstå isarnas påtryckning, och för attlemna 1 skydd mot kölden lägges innanför den nya fodrin-j1 gen ett tjockt filtlager. Fartyget förses med en 1 flyttbar skruf och erhåller till besättning 30 vid på larfärder vane matroser, till större delen skottar,i som frivilligt erbjudit sin tjenst. Den väg som kont mer att tagas är ännu icke bestämd. Man tros dock 7 komma att först söka framtränga genom Bellotssuddet, eller om detta icke låter sig göra, genom Peelå-v sundet. Är intet af dessa båda sund POSTER f skall expeditionens befälhafvare, kapten MClintock E söka att från Prins-Regent-sundet framtränga på släcor öfver isfälten. Le Sammandrag af de hufrudsakligaste varuartikl