der sammankomstens forigång ledde öfverläggningarne. Afdelningen ödfvergick nu till behandling af den fjerde och sista af de frågor hon hade att besvara, så lydande: Uti fabriksindustrien har under senare åren en mängd barn och gvinnor erhållit lönande sysselsättning. För att skydda dessa personers helsa föreskrifver fabriksfrordnngen af 1846 vissa inskränkningar, dels i aj eende på barnens ålder vid intagning å fabrik och dels arbetstiden, synnerligen med afseende på nattarbete. Denna författning kringgås likväl ofia och saknar äfven tulräckliga föreskrifter i afseende på barnens vård och uppfostran. Bvilka medel böra föreslås, för att vid abrikerna betrygga arbetarnes, i synnerhet qvinnornas och barnens, helsa och de senares uppfostran? Tvenne skrifvelser, beträffande lenna fråga, upp1istes; den ena från kapten Berg, hvilken, åberopanie sin erfarenhet såsom fabriksidkare, ansåg, det inen vidare inskränkning i nattarbete vid fabrikerna ) r stadgas, men att mera bestämdhet i åtskilliga 5reskrifter angående fabrikerna äro af behofvet påsallade; den andra från professor Palmstedt, som förordade bättre tillsyn, utöfvad genom menniskovänliga föreningar, i afseende på de vid falrikerna anstälde rbetaroes, särdeles qvinnors och barns, belägenhet. Under den ödfverläggoing, som härpå följde, skilIrades i lifliga drag, särdeles af doktor Carlson och sapten Adelborg, det förderfliga inflytande, som arbet i fabrikerna, sådana de förut varit och ännu till s örsta delen hos oss äro inrättade, utöfvar på arbearnes i allmänhet, men i synaerhet på de i fabriserna använda barnens, fysiska, moraliska och inelektuella tillstånd och utveckling. Orsakerna härill uppgåfvos ligga dels uti alltför trånga och osunda abrikslokaler, dels i försummade försigtighetsåtgärder vid farligare handteringars bedrifvande, dels i sen likgiltighet, hvarmed arbetarnes såväl fysiska sälbefinnunde som moraliska uppfostran anses såväl af fabriksegarne i allmänhet som äfven af de okunige.a betarne sjelfva, och i hvilka alla hänseenden nan fann den nu gällande lagstifiningen innehålla iltför ofullständiga stadganden, hvarjemte de, som annvos, med allför mycken slapphet handhades. Den mening uttrycktes derföre allmänt, att ätgärier till undanrödjande af det öfverklagade onda vorc vödvändiga och af hehofvet högeligen påkallade såsal från lagstifcningens sida som från menniskovänens, hvilken borde och kunde genom bildandet af föreningar verka på opinionen och isynnerhet söka Iltmer öfvertyga fabriksidkarne, att det ligger idees eget välförstådda intresse att vaka öfver de hos i-m anstälda arbetares såväl helsa och fysiska välbefinnande i öfrigt, som deras uppfostran i intellek. aels och sedligt hänseende. Och man ansåg, det .raftiga och ändamålsenliga åtgärder för detta:än: 1amål i närvarande tidpunkt vore så mycket önsksärdare och nödvändigare, som den industriella uts secklingen i vårt land just nu synes vara på väg att rhålla en mäktig impuls genom de nya kommunisat.onsanstalter det vill tillegua sig, och hvilka ofelbart komma att föranleda en mängd fabriksanlägg: föreslogs af flera talare, men förnämligast af doktor Grähs, kapien Adelborg och magister Hedlund, det af: lelningen borde förorda vissa lämpliga stadganden angående de dimensioner verkstäder och fabriksloka: ler böra hafva med afseende på det der sysselsatta sntal arbetare; angående lokalernas förseende med :ndamålsenliga luftvexiingsoch uppvärmningsanstal: ser; angående en måttlig och väl afpassad arbetstid; sngående användandet af lämpliga styddsmedel till ninskande eller undanrödjande af det skadliga infly: saöde, som vissa industrigrenar utöfva på arbetarnei helsa; angående stadganden mot allt för långvarig istelse, särdeles för barn, uti starkt upphettade 10: saler; angående läkareintyg att barn, som skola i fabriker anställas, dertill ega nog stark kroppskonsti! tusion; angående skyldighet för fabriksidkare att upp: rätta skolor vid fabrikerna för der anstälda bard NV. i Deremot snsåg doktor Carlsson, att afdelningen borde inskränka sig att i allmänna ordalag varmi uttala sig för behofvet af åtgärders vidtagande från det allmännas sida för de vid fabrikerna anstälde arbet tarnes bästa, men att afdelningen ej borde inlåtå sig på några detaljer i afseende på de föreskrifter, som borde meddelas, utan förorda nedsättande af eå komit af upplyste och sakkunnige män för att in: hämta kännedom om den erfarenhet, som blifvit sunaea såväl här som i andra länder, och med led: ning deraf uppgöra förslag till sådana stadganden, som på samma gång motsvara det åsyftade ändamålet och äro af beskaffenhet att kuona efterlefvas och vederbörligen kontrolleras. Detta doktor Carlssonå förslag fann understöd af flera bland afdelningens medlemmar och blef, på derom af ordföranden framstäld proposition, af afdelningen godkändt såsom dess gemensamma tanke. Doktor Grähs utsågs att inför allmänna mötet redogöra för afdelningens förhandlingar i afseende på den sålunda besvarade fjerde frågan. Sedan i går middag hafva ytterligare följende rersoner teckvat sig såsom deltagare i mötet: Medie. kand. Groth, brukspatron C. P. Groth, doktor Bensow, lektor W. Tham, medie. kand. A. Forssell, magister Ångström, mnotarien Ingeström;, grosshaodlare CO. Dyberg, A. Nordlander, mag. L. A. Wadner, arkitekten v. Rothstein, kandidaten Lundström, majoren af Gejerstam, rådman Heljestrand, bruksegarne Gahn och Lindberg, fabrikören Elliot kapten Bolin, hofpredikanten Lundberg, studeranden Almqvist, prof. Eovberg, lektor af Sillen, doktor Nordlander, riksdagsmannen Petter Jönsson, Lorich, grefve D. Fröhlich. nr BB fT OC TN AA Vv än mr