Som referenten icke nämt mitt yYvtranac, samt anedningen till och betydelsen af den åberopade rapöt vorten lätteligen kunna missförstås, har jag ansevi I 0 n.g böra begära, att redaktionen ville i tidningen infiIr ra detta meddelande. Stockholm den 26 Maj 1857 I E, R. Trägårdh, q Borgmästare i Karlshamn, g UTRIKES. d i De i dag ankomna posterna medförde tidI m nn ningar från London af den 19, Paris, Brisse och Berlin af den 20, samt från Köpenhamn IA sf den 23 dennes. FRANKRIKE. Baron Gros, Frankrikes utomordentliga sän: lebud till Kina, skulle, enligt Morning Pos. inskeppa sig den 20 dennes. Han skall kraft af traktaten af år 1844, hvari uttryckligen stadgas, att både Frankrike och Kins äro berättigade att fordra en revision efter io års förlopp, anmoda kinesiska regeringer att öppna underhandlingar med honom i detta sfseende, och derjemte skall han fordra upprättelse för mordet å en missionär. I alli äfrigt sluta sig hans instruktioner noga till! det engelska sändebudets, hvilka, såsom be: kant är, gå ut på att flera hamnar skola öpp nas för engelsmännen, och att fasta gesandtskap skola upprättas i Peking. Guvernören i Algier, nfarskalk Randon, har nu börjat den för en längre tid sedan bebådade expeditionen mot kabylerna. Ehuru det numera, trots allt förnekande, är utom allt tvifvel, stt prins Napoleon anzom i egenskap af utomordentligt sändebu:: tll Berlin för stt lemna konungen af Preussen ett bref från kejsaren, känner man dock ännu icke detta brets innehöll, hvilket medfört den märkliga påf ljdes, att Prussen gått längre i eftergifter, än pariserko: ferensen fordrade, så att det .afsagt ag all psnningeersättning för afståendet af Nvufchåtel. Ryktesvis berättas det, att Ludvig Napoleon hotat koaungen af Preussen med att de makter, som undertecknat Londonprotokollet af dea 24 Maj 1852, hvari preussiska kronans rätt till Neufchåtel erkännes, icke längre skulle anse sig bundna deraf, om Preussen fortfarande satte sig emot en fred!ig uppgirelse af förveckliegarne med Schweiz. andra sidan påstås det deremot, att preussiska regeringen blott för syns skull lagt hinder i vägen för förlikningsn, för att tillfredsställa adelspartiet -medan hon var öfvertygad om, att detts sjelft genom händelsernas gång skulle nödga: .nse omöjligheten att tillbakavisa Frankrises förmedling, hvilken understödes af de öfriga :tormakterna. Säkert är i alla händelser, att oreussiska sändebudet i Paris, grefve Hetz eld, erhällit bemyndigande att underteckna let af konferensen uppsatta utkastet til! traksat med ofvannämda modifikation till förmår för Schwerz, och det väntas med säkerhet att slutprotokollet skall upvsättas om vågre dagar. Le Nords har oriktigt uppgifvit, att Jutmötet skulle hållas den 16. Konungen af Bayern ankom den 18 til: Foatsinebleau, hvarest det franska hofvet på tt lysande sätt mottog honom. Frankrike idkar ett ingalunda obetydlig: fiske vid Island. Enligt uppgift i danska ti ningar afsinde Fravkrike förlidet år till Island 117 fartyg om 9798 tons drägtighet med an besättning af 1663 man; af dessa fartyg itervände 110 till Dunkerque, 6 gingo med sin Jast till främmande bamnar, och 1 led skeppsbrott. De nyssnämda 110 fartygen medörde 3,960,575 fiskar, tillsammans väganle omkring 1314 millioner dansk vigt. 365 000 T atfell ull gödning och 1,290,000 I tran. De ss MA KKR PV AL MLA HG ww E Os ENGLAND. I underhusets möte den 18 dennes fingo partierna tillfälle att pröfva bvarandras styrka, och profvet utföll i högsta grad till fördel för de liberale. En bill förekom, hvilken gick ut på att afskaffa en af de afgifter, som if de katolske irlä.darne erläggas t:ll det protestantiska presterskapet; billen understöddea af lorderna Palmerston och John Russell, under det att två af torypartiets ledare angrepo jensamma. Vid omröstningen voro 313 röster för och 174 mot billen, och dessa siffror angifva tämligen nöjaktigt förhållandet mellan de liberala och tories, emedan det här gälde an af de principfrågor, i hvilka partierna sluta sig fast tillsamman: SPANIEN. Den till Havana bestämda spanska eskaiern hade den 10 deanes lemnat Cadix bamn. : ITALIEN. Storhertigen af Toskana berättas vara ifrigt sysselsatt med att tillvägabringa en försoning nellan hofven uti Wien och Turin. Han bade ippnat underbandlingar med det uti Toskana .ekrediterade österrikiska sändebudet, i följd ivaraf en novexling börjats mellan kabinet en uti Wien och Florenz, hvilken ingifver örhoppsing om en tillfredssiällande lösning f den österrikisk-sardinegka tvisten, samt förnledt grefve Cavour att kalla sardinska säntebudet i Fiorenz, hr Buoncompagni, till Tusin. Uti Pisa, Siåna och flera andra orter i To;skana hade en mängd häktningsåtgärder vidagits, i anledning deraf att polisen upptäckt tskilliga hemliga vapenoch ammunitionsrråder. Uti Pisa hade polisen tagiti beslag )8 gevär och 5 kistor ammunition. Två hel: .keppsladdningar af dylika krigsförnödenheter verättas hafva i hemlighet afsändts från Ge wa samt blifvit landsatte på åtskilliga orter sf toskanska kusterna. TURKIET. Det franska amiralskepp, som för amiral Joue Willaumez! flagg, har från skeppsbrott äddat ångaren Arcadea, hvilken medförd mbord 1000 personer, som valfärdade till